Trots löften om förbättring fortsätter landstingens kostnader för hyrpersonal att skjuta i höjden. Förra året landade notan på hisnande 5,21 miljarder, att jämföra med 4,6 miljarder kronor 2016 – en ökning med 13 procent.
- Det är väldigt mycket pengar och mycket bekymmersamt. Vi tar in skatt och ger pengar till landstingen för att det ska bli bättre vård för patienterna, inte för att hyra in dyra hyrläkare, säger finansminister Magdalena Andersson (S) till TT.
Hon hävdar att läget framöver kunde ha utvecklats åt annat håll om de borgerliga och Sverigedemokraterna inte hade tvingat henne, med hot om misstroende, att dra tillbaka ett skatteförslag. Det var förslaget att ändra i de så kallade 3:12-reglerna som ger ägare till bolag möjlighet att ta ut vinster som utdelning, kapitalinkomst. Det ger lägre skatt än att ta ut vanlig lön.
- Vi har ett skattesystem som gör att om en landstingsanställd läkare säger upp sig och börjar jobba i eget bolag som hyrläkare blir skatten 100000 kronor lägre per år. Drivkraften är stark att säga upp sig, säger finansministern.
Hon hävdar att hennes förslag hade givit landstingen bättre förutsättningar att ha fler läkare anställda.
Stora skillnader
Utvecklingen av hyresnota går stick i stäv med landstingens mål, att de ska vara helt oberoende av hyrpersonal om mindre än ett år.
Merparten av pengarna, 3,7 miljarder kronor, gick till kostnader för hyrläkare, skriver Dagens Samhälle. Inhyrda sjuksköterskor kostade 1,3 miljarder kronor.
Det finns stora skillnader mellan olika landsting. I Västra Götaland och Stockholm var utgifterna som störst. Dessa landsting betalade 612 respektive 549 miljoner kronor förra året för hyrpersonal.
Ordförande optimistisk
Men slår man ut kostnaden per invånare hamnar Västernorrland klart högst. Där fick varje invånare betala 1816 kronor för landstingets oförmåga att rekrytera rätt personal förra året. Det är åtta gånger mer än i Region Skåne där man "bara" betalade 223 kronor, lägst i landet.
Siffrorna torde vara pinsam läsning för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som är landstingens intresseorganisation. Inte minst eftersom organisationen år 2015 lovade krafttag mot hyresproblematiken, som inte bara är en kostnadsfråga utan också en kvalitetsfråga.
Men i stället för att gå ner har kostnaderna alltså ökat ytterligare. Förra året steg de i 18 av landets 21 landsting eller regioner, jämfört med 2016.
Maria Åkesson, ordförande i den grupp vid SKL som arbetar för att landstingen ska vara oberoende av hyrpersonal den 1 januari 2019, är dock optimistisk om att målet ska nås.
Jobbar hårt
- Vi arbetar intensivt med detta. Ett generellt problem är att det är så långa "leveranstider" för mycket av personalen, flera år för både specialistsjuksköterskor och specialistläkare.
Maria Åkesson anser att landstingen har varit för sena i starten och för dåliga på att skapa arbetsplatser som folk vill stanna på och söka till.
- Det här skulle man ha planerat för redan för tio år sedan när vissa ställen fortfarande hade gott om personal. Under tiden har behovet av vård har ökat samtidigt som bemanningsbranschen utvecklats.
TT: Varför höjer ni inte bara lönerna?
- Det har skett en löneutveckling, både för sjuksköterskor och för läkare, men det finns fler utmaningar. En är att skapa en bättre arbetsmiljö och attraktivare arbetstider.
Fakta: Högst nota i Västernorrland
Förra året betalade landstingen cirka 5,2 miljarder för hyrpersonal. Men skillnaderna mellan olika landsting är stora:
Källa: Sveriges kommuner och landsting
