Uzbekistan – ett av världens mest ofria länder

De demokratiska krafterna är mycket svaga, enligt Johan Engvall, forskare vid Utrikespolitiska institutet och expert på de forna sovjetiska republikerna i Centralasien.

- De är i stort sett obefintliga, säger han.

Landet har efter självständigheten från Sovjet 1991 styrts på ett sätt som för tankarna till det tidigare sovjetstyret, enligt Engvall.

- Bland de tidigare sovjetrepublikerna är Uzbekistan ett av de mest hårt hållna. Det är ett av världens mest ofria länder, säger han.

Ledare under nästan hela denna tid, från självständigheten fram till 2016, var Islam Karimov, en tidigare partiboss inom det sovjetiska kommunistpartiet. Hans efterträdare Sjavkat Mirzijojev är sprungen ur samma regim.

Islam på frammarsch

Fast kommunismen är förstås inte längre en bärande ideologi. I stället har man gått tillbaka till historien för att bygga upp en ny identitet. Islam har kommit tillbaka och det uzbekiska språket har lyfts fram.

Den berömde uzbekiske härföraren Timur Lenk, som erövrade en stor del av Centralasien, samt det nutida Irak, Iran och Pakistan, på 1300-talet står numera staty i huvudstaden Tasjkent.

Formellt är Uzbekistan sekulärt, men i praktiken är läget ett annat. Islam är på frammarsch, och islamister utgör den främsta oppositionen mot regimen. Regimens förtryck av icke-religiösa partier har lett till ett ökat stöd för det förbjudna Islamiska befrielsepartiet (Hizb ut-Tahrir), som vill införa en islamisk stat i hela Centralasien.

Under 1990-talet framträdde islamistiska rörelser som ville införa sharialagstiftning. De förföljdes av regimen och flydde till Afghanistan, där de bildade Uzbekistans islamiska rörelse (känt som IMU) som terrorstämplats av FN och USA. Gruppen har utfört attacker i Uzbekistan och Kirgizistan och anses numera ha band till Islamiska staten.

Farhågor för framtiden

Frågan är vad landet har för framtid. Är alternativet till den nuvarande regimen en islamistisk diktatur? Det finns farhågor för att islamisterna skulle vinna ett fritt val om ett sådant kunde hållas.

- Regimen är hemsk, men alternativet är inte tilltalande, säger Engvall.

Å andra är det ingen som vet hur starkt stöd islamisterna verkligen har.

Det syriska inbördeskriget har lockat en del uzbeker att slåss för Islamiska staten, men antalet är inte överväldigande stort, cirka 500, och de uzbeker som kan tänkas utföra terrordåd i Europa tycks ofta ha en annan bakgrund.

- De tycks i många fall ha radikaliserats och rekryterats på plats, bland migrantbefolkningen, säger Engvall.

Han påpekar att denna grupp är mycket stor, framför allt i Ryssland där det idag finns runt två miljoner uzbekiska gästarbetare.