Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Utsatta riskerar bli utan hjälp

Nästan var tredje socialchef tycker sig inte ha råd att följa lagen. Socialstyrelsen varnar för att de mest utsatta riskerar att bli utan hjälp. Vad återstår egentligen av det sociala skyddsnätet?

Häromdagen kom kollegan tillbaka från lunchen med fler majblommor än hon rimligen kunde behöva. Det hade bara varit omöjligt att säga nej till de unga försäljarna:

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Jamen, jag kunde ju inte låta bli att köpa fler när det kom fram en liten tjej och sa att om jag inte köpte en majblomma skulle inte barnen få några glasögon.

Så är det ju så här års. Det går inte att gå ut utan att snubbla över en majblommeförsäljare och börja grubbla över vad som återstår av den svenska tryggheten.

Faktum är att vi vet förvånansvärt lite om det. Den svenska socialtjänstlagen ger kommunerna stor frihet att själva bestämma hur generösa tolkningar de vill göra av utsatta människors behov av bistånd. Lagen skrevs i en annan tidsålder, då professionella socialsekreterare skulle ha fria händer att försöka hjälpa människor få ordning på sina liv.

Men det kommer allt fler tecken som tyder på att samhällets yttersta skyddsnät håller på att försämras ganska dramatiskt. Socialstyrelsen varnade nyligen i en rapport för att de mest utsatta löper allt större risk att inte få det stöd de behöver och egentligen har rätt till. De konkurreras ut av nya grupper på socialkontoren.

Numera är arbetslöshet och sjukdom de vanligaste orsakerna till ekonomiskt bistånd, vilket inte alls var tanken när socialtjänstlagen skrevs för 30 år sedan.

För att klara den nya anstormningen tvingas socialtjänsten bli allt njuggare mot de mest behövande. Enligt nättidningen Dagens Arena har var tionde kommun blivit mer restriktiv med stöd till glasögon, sjuk- och tandvård. Var fjärde kommun avslår oftare ansökningar om socialbidrag.

Fackförbundet Vision har tidigare slagit larm om att var tredje socialchef anser sig tvingad att bryta mot lagen av ekonomiska skäl.

Men hittills har den politiska debatten nästan aldrig handlat om vilka rättigheter socialbidragstagare ska ha, tvärtom.

– Det sker en väldigt tydlig individualisering av sociala problem, med allt mer skärpta krav på den enskilde. Jag skulle säga att det är mer så i Sverige än i Europa i övrigt, säger Anna Hollander, professor i rättsvetenskap med inriktning mot socialt arbete vid Stockholms universitet.

Frågan är då om den trenden fortsätter eller om även Sverige är på väg att få en ny debatt om socialpolitiken. Det går att hitta tecken i båda riktningarna.

Finansminister Anders Borg (M) flaggade i måndags för ännu en skärpning av kraven på socialbidragstagare. Men de tjänstemän på socialdepartementet som utreder saken låter tveksamma.

– Det är inte säkert att vi föreslår någon sådan förändring, det finns redan stora möjligheter att ställa krav och många kommuner gör också det, säger departementssekreterare Karin Stillerud.

Samtidigt har utredarna även fått i uppdrag att se om inte socialbidragsmottagare som får ett extraknäck ska kunna behålla en del av förtjänsten. Det kan ses som ett tecken i motsatt riktning, liksom det ökade politiska intresset för barnfattigdom.

Men det viktigaste för socialpolitiken är antagligen det arbete som görs i den stora utredningen om socialförsäkringarna. Ytterst är det de villkoren som påverkar hur mycket som blir kvar till samhällets mest utsatta.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.