Ulf Boströms arbete inom polisen i Göteborg har sedan 1979 varit inriktat på integration av människor som flyttat till Sverige från andra länder.
Han hade hoppats att rapporten som Sveriges kommuner och landsting (SKL) beställt tydligt skulle lyfta fram exempel på konkreta åtgärder mot våldsbejakande extremism.
Nationell plan
Men Boström är också kritisk till själva idén att varje kommun ska ha en egen handlingsplan för problemet.
- En nationell samordnare ska givetvis sätta upp en nationell plan för vad som måste fungera i varje kommun. Om kommunen inte har koll på det här och det här, så får den nationella samordnaren säga att nu får ni samarbeta med den och den aktören, och med polisen först och främst, säger Ulf Boström engagerat när vi träffar honom på Angereds polisstation.
Han anser att svensk polis generellt har dålig kunskap om personer i miljöer där religiös extremism frodas.
- Vi har bättre koll på politiska extremister till höger och vänster, för de är mer som vi själva, säger Ulf Boström.
Han anser att polisen gjort ett avgörande misstag genom att avveckla sin lokala närvaro, som välutbildade kvarterspoliser, i utsatta områden med många invandrare.
Klaner ger säkerhet
Han framhåller att många människor flytt till Sverige från länder med en korrumperad eller mycket svag statsmakt, och har med sig en kultur där sammanhållning i klaner är avgörande för den egna säkerheten. När de inte känner trygghet från polisen i sina bostadsområden, blir klanerna fortsatt viktiga.
- När jag går på begravningar av unga män som skjutits ihjäl, frågar de anhöriga mig: Varför kunde ni inte skydda honom? Vad ska jag svara, undrar Ulf Boström.