Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

1/5

Unika fostermysteriet – nu kan det vara löst

Forskare har länge grubblat över varför ett foster låg i kistan intill den skånske 1600-talsbiskopen Peder Winstrups mumifierade kropp.
Nu kan man ha funnit svaret på gåtan.

Peder Winstrup var biskop i Lunds stift 1638-1679. På samma gång den siste danske och den förste svenske biskopen, då Skåne blev svenskt 1658. Han var också initiativtagare till stadens universitet.

Biskopen mumifierades efter sin död och vilade fram till 2013 i Lunds domkyrka, då man bestämde att flytta biskopens kvarlevor. När kistan öppnades kunde man konstatera dels att de inre organen var bevarade då den mumifierade kroppen lufttorkat, dels att biskopen inte var ensam i kistan utan hade sällskap av ett inlindat fem till sex månader gammalt foster.

LÄS MER: Biskopsmumien inte ensam i kistan

Fyndet beskrevs som sensationellt och väckte många frågor. Forskare vid Lunds och Stockholms universitet bestämde sig för att gå till botten med fallet.

Enligt Maja Krzewinska, forskare vid Centrum för paleogenetik på Stockholm universitet, som varit med och genomfört studien, var det inte ovanligt att små barn placerades i kistor ihop med vuxna.

Frågan om släktskap kan vara löst

Men man saknar i många fall kunskap kring omständigheter, exempelvis om det rörde sig om familjegravar.

– Från medeltiden har vi inte handlingar som följer individerna in i graven. Och på barnen kan vi inte se om de är pojkar eller flickor, säger Maja Krzewinska.

Och nu har prover från Peder Winstrup och fostret, analyserade av forskare vid Lunds universitet, visar att fostret var en pojke och att släktskapet var av andra graden, vilket innebär att i medeltal 25 procent av generna var gemensamma, och att släktskapet låg på fädernet.

Andra gradens släktskap innebär att följande konstellationer är möjliga: farbröder, brorsöner, farföräldrar, barnbarn, halvsyskon och dubbelkusiner.

Forskare: ”Intressant och gripande”

Just släktskapet överraskade forskarna.

– Det såg ut som att fostret placerats väldigt hastigt i kistan, på ett sätt som inte kändes särskilt vördnadsfullt. Därför verkade det inte troligt att det rörde sig om en släkting.

LÄS MER: Mumifierad biskop ska berätta om 1600-talslivet

Genom att studera det Winstrupska släktträdet har forskarna kunnat utesluta ett antal möjliga släktskap mellan Peder Winstrup och fostret. Möjligen ryms biskopens son Peder Pedersen Winstrup i denna historien.

– Det är möjligt att den för tidigt födde pojken var Peder Pedersen Winstrups son, och biskopen hans farfar, säger Maja Krzewinska.

Enligt Maja Krzewinska sätter de nya forskningsrönen nytt ljus både på Peder Winstrups liv och hans familjeförhållanden, men också på den tidens värderingar.

– Detta säger mycket om hur vi bryr oss om våra närstående, i detta fall det ofödda barnet som man placerade nära sin släkting. Kanske som ett gudomligt skydd då man inte döpte fostret. Det är både intressant och gripande.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.