Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Karl-Magnus Melin och Mattias Hallgren monterar en handhuggen stock i takkonstruktionen på
Karl-Magnus Melin och Mattias Hallgren monterar en handhuggen stock i takkonstruktionen på "nygamla" Södra Råda kyrka. Den medeltida träkyrkan återskapas nu med tidsenliga metoder. Bild: Adam Ihse / TT

Unik kyrka återuppstår med medeltidsmetoder

Den medeltida träkyrkan i Södra Råda återskapas nu efter mordbranden som slukade oersättliga värden 2001. Men det blir ingen kopia. I stället står arbetssättet i fokus.
– Vi är som lärlingar till de medeltida mästarna, säger hantverksforskaren Karl-Magnus Melin.

Timmerkyrkan i Södra Råda, nära Gullspång vid Vänern, brann ner en novembernatt 2001.

Två år senare berättade en ung man att han hällt ut bensin vid kyrkan och tänt på. Erkännandet gjordes till polisen, men kom helt oväntat i förhör om ett ännu värre brott. Han hade knivmördat en liten flicka i Arvika i september 2003. Mannen förklarade dåden med att han känt sig tvingad av inre röster, och dömdes till rättspsykiatrisk vård.

Södra Råda var Sveriges första museikyrka, och ägdes av staten sedan 1800-talet. Riksantikvarieämbetet bestämde snabbt att den skulle byggas upp igen.

Svårare än väntat

Nu, 19 år efter branden, reses taklaget på den "nygamla" kyrkan.

– Man trodde att kyrkan skulle bli lätt att rekonstruera, eftersom den var så väl dokumenterad med tusentals fotografier, säger Gunnar Almevik, forskningsledare och professor vid Göteborgs universitet.

Men alla bilder visar nästan bara de fantastiska, medeltida målningarna på träkyrkans väggar och tak. Inte hur man byggde på 1300-talet. Kulturvårdare och hantverkare har fått fundera mycket på hur det nygamla bygget skulle göras.

– Vi har varit uppe på hundratals kyrkvindar och studerat tak, säger Karl-Magnus Melin, timmerman som ansvarar för hantverket i bygget.

Detaljer gav klarhet

Först en vecka före takresningen, som pågått ett tag, kom han på hur takstolarna skulle lyftas och taket sättas på plats.

– Jag satt och tittade på ritningar och kollade små detaljer i hur stöttor var inhuggna och var skarvar låg. Då blev det plötsligt solklart hur monteringsordningen var, beskriver Melin.

Byggandet i sig självt, med förberedelser, står i centrum för återuppförandet i Södra Råda.

– Vi bygger inte en kopia av det som är borta. Vi återskapar medeltida metoder och kunskap, och ställs inför liknande problem som den tidens hantverkare, säger Karl-Magnus Melin.

Intresset riktas mot 1300-talets nybyggda kyrka. Senare förändringar är så inte relevanta.

Invigs nästa år?

Arbetet har pågått lite grann varje år sedan 2007, då grunden lades. Man har främst arbetat på senvintern och våren. Men i år kommer olika arbetslag att hålla på längre. Nästa sommar är det tänkt att den nygamla kyrkan ska invigas.

Timmermannen Amanda Nilsson från Huddinge är en av byggarna.

– Jag lär mig supermycket om medeltida byggteknik. Som hur man tyder verktygsspår, hur man bereder virket i skogen från grunden, eller sprätthuggning med yxa för att jämna till brädor, säger hon.

Kyrkplatsen förvaltas gemensamt av staten, Västra Götalandsregionen och Gullspångs kommun. Lokalt gläds man extra åt nybygget.

– Vi är jätteglada och lättade. Jag tror att alla tycker det är spännande att få se kyrkan resa sig, efter många turer, säger Bengt Bygdén, som är ordförande i föreningen Södra Råda Akademien.

Kö för bröllop

Nu finns en ambition att på något sätt återskapa kormålningarna från 1323, som var internationellt kända. Och givetvis planer om hur den nygamla kyrkan ska användas, förutom huvudsyftet att visa medeltida byggteknik och ett medeltida kyrkorum.

Platsen har också välsignats av ärkebiskop Antje Jackelén, och kan komma att användas för enstaka gudstjänster.

– Vi tänker oss även konserter, utställningar och andra sammankomster. Det finns redan en liten kö av människor som vill gifta sig där, säger Bengt Bygdén.

Micke Larsson/TT

Nybygget är, liksom den nerbrunna kyrkan, cirka 17 meter långt. Timmer har hämtats från 170 år gamla furor på Hökensås. Erfarenheter från fartygsbyggen med gamla metoder har hjälpt till i processen. Bild: Adam Ihse / TT
Nybygget är, liksom den nerbrunna kyrkan, cirka 17 meter långt. Timmer har hämtats från 170 år gamla furor på Hökensås. Erfarenheter från fartygsbyggen med gamla metoder har hjälpt till i processen. Bild: Adam Ihse / TT
Väggar och tak i Södra Rådas träkyrka var täckta av medeltida målningar. De äldsta, i koret längst bort på bilden, var från 1323 och bedömdes som unikt väl bevarade. Målningarna i långskeppet gjordes 1494 och tillskrivs kyrkomålaren Mäster Amund. Bild: Gabriel Hildebrand/Riksantikvarieämbetet
Väggar och tak i Södra Rådas träkyrka var täckta av medeltida målningar. De äldsta, i koret längst bort på bilden, var från 1323 och bedömdes som unikt väl bevarade. Målningarna i långskeppet gjordes 1494 och tillskrivs kyrkomålaren Mäster Amund. Bild: Gabriel Hildebrand/Riksantikvarieämbetet
Amanda Nilsson, Jörgen Rånge och Mattias Hallgren förbereder att lyfta en takstol på plats med talja och rep. Hantverket i nybygget görs med gamla metoder, men i arbete på hög höjd följer man lagens krav om arbetsmiljö. Bild: Adam Ihse / TT
Amanda Nilsson, Jörgen Rånge och Mattias Hallgren förbereder att lyfta en takstol på plats med talja och rep. Hantverket i nybygget görs med gamla metoder, men i arbete på hög höjd följer man lagens krav om arbetsmiljö. Bild: Adam Ihse / TT
Amanda Nilsson använder en skave av medeltida modell för att jämna till brädor. Skaven var en föregångare till vår tids hyvlar. Bild: Adam Ihse / TT
Amanda Nilsson använder en skave av medeltida modell för att jämna till brädor. Skaven var en föregångare till vår tids hyvlar. Bild: Adam Ihse / TT
Mattias Hallgren putsar en av tusentals trädymlingar som används för att hålla timmerkonstruktionen på plats. Bild: Adam Ihse / TT
Mattias Hallgren putsar en av tusentals trädymlingar som används för att hålla timmerkonstruktionen på plats. Bild: Adam Ihse / TT

Södra Råda ligger i landskapet Värmland, men i Västra Götalands län.

Timmerkyrkan byggdes i början av 1300-talet, troligen av ett hantverkslag. Väggar och innertak täcktes av målningar.

Målningarna i koret var från 1323, i en höggotisk stil som inspirerats från Frankrike. Konstnären är okänd.

Kormålningarna var moderna för sin tid. De beskrevs före branden som "unikt välbevarade".

I långhuset fanns målningar från 1494. De har tillskrivits Mäster Amund, men kan ha utförts av flera personer.

Södra Råda var en offerkyrka där pilgrimer kan ha stannat vid vandringar till Olav den heliges grav i Nidaros (nu Trondheim).

Vissa förändringar gjordes under åren, bland annat fler och större fönster.

Kyrkan togs över av staten 1859. Den hotades av rivning, sedan en ny och större stenkyrka byggts i närheten.

Södra Råda var Sveriges första museikyrka, med många utländska besökare.

Efter branden 2001 visade utgrävningar att det funnits en stavkyrka på platsen i äldre tid.

Källa: Riksantikvarieämbetet, Göteborgs universitet

Den medeltida träkyrkan i Södra Råda, nära Gullspång öster om Vänern, brann ner till grunden en natt i november 2001.

Polisen utredde branden, och kom fram till att den troligen var anlagd.

På hösten 2003 erkände en då 23-årig man att han bränt ner kyrkan. Mannen hade hällt bensin både runt och inne i kyrkan, sedan han slagit sönder ett fönster.

Erkännandet kom helt överraskande medan mannen förhördes om ett mord. Han hade tagit sig in på en förskola i Arvika och knivdödat en femårig flicka.

Mannen hävdade att han hört röster inom sig, som krävde att han skulle begå brotten. Han dömdes till rättspsykiatrisk vård.

Kyrkan hade ett brandlarm som inte var inkopplat. Men branden gick snabbt i hård vind, så det är osäkert om larmet kunnat rädda byggnaden.

Ett sprinklersystem hade diskuterats, men det skulle ha kunnat förstöra 1300-talsmålningarna av misstag.

Källa: Göteborgs universitet, TT