Det är med anledning av Transportstyrelsesstora läckaav känslig information, som den så kallade "IT-skandalen" rasar. Frågan alla vill ha svar på är: Huren läcka som säkerhetspolisen flaggadeför redan 2015, inte nåttregeringen på flera år.
– Det centrala här är ju att det som har hänt, alltså läckan, aldrig får hända igen. Samt att få rätsida på varför statsministern inte vetat något, säger Ulf Bjereld, socialdemokrat och professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
"Når dettariksdagens bord går den igenom"
I Sverige har riksdagen tagit ställning till misstroendeförklaringar vid fem tillfällen i modern historia. Vid inget av dessa tillfällen har kravet på avgång gått igenom.
Enligt Ulf Bjereld så är risken, eller chansen, stor att detta skulle innebära ett trendbrott.
– Det finns ju ingen chans i världen att Sverigedemokraterna inte hoppar på de borgerliga partierna här. Då har de majoritet.
– Når detta riksdagens bord går misstroendeförklaringarna igenom, fortsätterhan.
"Alliansen väljer att döma innan utredningen är klar"
Att kräva avgången av infrastrukturminister Anna Johansson (S), inrikesminister Anders Ygeman (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S), är att utkräva straff innan alla kort ligger på bordet, säger Bjereld.
– Genom att kräva att tre ministrars avgår innan vi egentligen vet vem, eller vilka, som bär ansvaret, så föregår man konstitutionsutskottet.
– Där pågår redan en utredning som ska utreda skuldfrågan, säger Ulf Bjereld.
Ett sätt att visa handlingskraft
– Alliansens partiledare vill visa politisk handlingskraft. De vill visa denför väljarna, så väl som för sina partikamrater, då det funnits många internt som klagat på bristen av just handlingskraft, säger Ulf Bjereld.
Men tror du inte att misstroende förklaringarna faktiskt handlar om genuin oro för rikets säkerhet och misstanke mot ministrarna?
– De vill visa handlingskraft. Det finns säkert en genuin kritik hos allianspartierna. Det tvivlar jag inte på. Men skuldfrågan utreds redan och det här är taktik, säger han.
Avgå eller omval
Ulf Bjereld säger att han inte vill spekulera i vilket scenario som är mer sannolikt än något annat i det här läget. Han delar dock med sig av de scenarion han ser som möjliga efter dagens besked.
– Inget förvånar mig längre, men om Löfven vill förekomma en omröstning så har han några få alternativ. Han kan själv kräva statsrådens avgång och på så vis ta kommandot över händelseutvecklingen.
– Han kan även välja att utlysa omval, som han gjorde efter att regeringens budget inte fick stöd. Det slutade ju senare i den så kallade December-överenskommelsen, säger Ulf Bjereld.
Krisen nära oavsett
Att Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna nu valt att rikta misstro mot tre av Löfvens nyckelspelare i regeringen innebär en klar höjning av ribban för vad partierna är villiga att göra för att nå regeringsställning, enligt socialdemokratiska professorn i statsvetenskap.
– Katten är ute ur lådan så att säga. Vad Löfven än väljer har allianspartiernas besked i dag ökat risken för en regeringskris rejält, säger Ulf Bjereld.
Riksdagens misstroendeförklaringar
Riksdagen har röstat om misstroendeförklaring fem gånger. För att en sådan ska väckas krävs att minst 35 ledamöter enas om det.
Oktober 2002: M fick igenom en omröstning mot att S tre veckor efter valet inte kommit överens om stöd från V och MP. Röstades ned med 174—158 (17 avstod från att rösta).
Oktober 1998: M fick igenom en omröstning mot statsminister Göran Persson (S) mot att han inte avgått efter valet. Röstades ned med 186—82 (74 avstod från att rösta).
November 1996: M, FP, KD fick igenom en omröstning mot statsminister Göran Persson (S) om uttalande under ett Kinabesök. Röstades ned med 204—119 (16 avstod från att rösta).
Februari 1985: M, FP och C fick igenom en omröstning mot utrikesminister Lennart Bodström (S) om uttalande om ubåtskränkningar. Röstades ned med 182—160.
Oktober 1980: S och VPK fick igenom en misstroendeomröstning mot statsminister Thorbjörn Fälldins (C) ekonomiska politik. Röstades ned med 175—174.
Källa: Riksdagen
Fakta: Så funkar en misstroendeförklaring
- Riksdagen kan tvinga regeringen eller en minister att avgå genom att göra en misstroendeförklaring.
- Minst 35 ledamöter måste föreslå att riksdagen ska rösta om att göra en misstroendeförklaring för att omröstningen ska bli av.
- Minst 175 av de 349 ledamöterna måste rösta ja till förslaget för att riksdagen ska förklara sitt misstroende.
- Om riksdagen inte har förtroende för statsministern måste hela regeringen avgå eller utlysa extraval.
- Om riksdagen inte har förtroende för en minister måste ministern avgå.
- Riksdagen har röstat om misstroendeförklaring fem gånger hittills, utan att det har gått igenom. Två gånger har själva hotet om en misstroendeförklaring lett till att en regering respektive en minister avgått.
- Källa: Riksdagen
