Svenska Dagbladet har i en artikelserie skrivit om brister i FN-systemet, exempelvis att biståndsorganet UNDP i en rapport inte kunnat påvisa någon effekt av sin fattigdomsbekämpning.
Nu inleder Riksrevisionen en förstudie av det multilaterala biståndet, alltså biståndet som går till FN och andra internationella organisationer genom bland annat Sida och UD.
Regeringen håller med om att det finns brister i FN-systemet, enligt nytillträdda biståndsminister Hillevi Engström. Enligt henne pågår ett arbete för att påverka FN så att det blir mer effektivt och transparent och kan visa resultat.
"Politiskt känsligt"
"Mycket viktigt arbete utförs men mycket återstår också att göra. Jag är fortfarande inte nöjd. Biståndet måste göra skillnad i fattiga människors liv, på effektivast möjliga sätt", säger Engström i ett uttalande.
Mats Alentun, tidigare revisionsdirektör på Riksrevisionen som genomfört en förstudie av biståndet 2010, tycket att det är viktigt att just UD hamnar under lupp. Den tidigare förstudien ledde inte vidare till någon granskning – enligt honom för att det var politiskt känsligt, vilket Riksrevisionen dock förnekar.
–Det är ingen som har granskat UD ordentligt, trots att det är så viktig verksamhet och så mycket pengar. Det är nästan lite genant. Hur kan UD ställa sådana hårda krav på andra myndigheter som jobbar med bistånd när man själva inte är föremål för någon granskning? säger Mats Alentun.
Fyra av tio biståndskronor
Den tidigare förstudien slog fast att det bistånd som handläggs av UD ökade med 10 procent mellan 2000 och 2009, och år 2009 handlade UD 40 procent av biståndet. Medan Sida har varit föremål för en ökad styrning från regeringens sida så har UD bara i begränsad utsträckning omfattats av skärpningen kring kontrollerna av biståndet.
Mats Alentun ifrågasätter att UD:s resurser verkligen räcker till för bedöma hur effektivt FN-biståndet är.
–UD har två val - antingen börjar man arbeta på ett helt annat sätt och det kommer i så fall kräva mer resurser, och kanske också kompetenser som inte finns hos UD i dag. Det andra alternativet är att man flyttar över hanteringen till andra myndigheter, säger han.
Fakta: Bistånd till FN
2012 uppgick biståndsbudgeten till 35,8 miljarder kronor.
UD skickade samma år nära 5 miljarder till FN-systemet. UD ansvarar för det multilaterala biståndet, alltså det som inte är öronmärkt.
Från Sida gick 4 miljarder kronor till FN – nästan allt av det är multi-bilateralt, alltså öronmärkt.
Bland de underorganisationer inom FN som får ta del av biståndet finns utvecklingsorganet UNDP, UNICEF, som sysslar med barns rättigheter, samt flyktingorganet UNHCR.
Källa: Sida, regeringen.se (TT)
