–Ett slags svenskt Pearl Harbor, säger fredsforskaren Wilhelm Agrell om sovjetiska U137:s grundstötning för 30 år sedan utanför Karlskrona.
På Sturkö gick ortsbon Sven-Gunnar Petersson ut i mörkret och lyssnade, men först på morgonen den 28 oktober 1981 fick han veta att oväsendet kom från en sovjetisk ubåt på grund. Tillsammans med sin kusin tog han båt ut för att titta. Ett bevakningsfartyg fanns på plats, men Petersson kände befälhavaren och fick fortsätta ända fram till U137, där han tog bilder innan världspressens fotografer fanns på plats.
–Mannen i tornet siktade på mig, minns han.
Bilderna sålde han för 2000 kronor till en kvällstidning. När nyheten väl kom ut, mer än ett halvt dygn efter grundstötningen, blev den en internationell toppstory.
Spända nerver
Ändå var inte alla dramatiska ingredienser kända då. Att U137 hade kärnvapen ombord meddelade dåvarande statsministern Thorbjörn Fälldin (C) den 5 november. Att besättningen hade order att spränga ubåten inför en svensk attack avslöjades först härom året i en bok av "mannen i tornet", den politiska officeren ombord, Vasilij Besedin.
Men nerverna var ändå på helspänn. En sovjetisk flottstyrka samlades i havet utanför Karlskrona. På kobbarna runt haveristen posterades stridsberedda kustjägare och svenska stridsflygplan flög över i en styrkedemonstration.
En kraftig felnavigering har hela tiden varit Sovjets officiella förklaring till incidenten. Men den svenska misstron har varit kompakt – längre in i Gåsefjärden fanns hemliga försvarsanläggningar.
Omprövning
Enligt Wilhelm Agrell ledde grundstötningen till en smärtsam omprövning av den tidens försvarsstrategi, som inte såg några omedelbara militära hot mot Sverige. Tanken var att det skulle finnas tid för förberedelse, men nu tvingades man i stället att med fredsorganisationen tackla en akut kris.
Vikten av att kunna svara på plötsliga angrepp lyftes sedan fram i försvarspolitiken.
–Chockverkan från U137 kom ju att byggas på under de följande årens ubåtsjakter, då man uppfattade sig vara i en säkerhetspolitisk gråzon, där en angripare redan kunde finnas i landet, säger Agrell./TT
