Tydlig ökning av självmordslarm till polisen

Polispatruller har beordrats ut på larm om psykisk ohälsa eller självmordsförsök nästan 21 000 gånger i år, bara till och med oktober. Det motsvarar omkring 70 utryckningar per dag och är en ökning på sju procent jämfört med hela 2021, enligt statistik från polisen.

Rikspolischef Anders Thornberg kommenterade siffrorna vid en pressträff tidigare i veckan:

– Vi kommer aldrig att överge någon, men vi ser hur allt mer av vår tid tas till andra frågor. Det finns väldigt många som mår dåligt i samhället, många unga pojkar och flickor.

Siffror över samtliga ärenden som kommer in till polisen för psykisk ohälsa eller självmordsförsök, det vill säga även sådana där någon patrull inte skickas – visar att ökningen har pågått i flera år.

Speglar utvecklingen

– Jag tror att våra siffror speglar utvecklingen med det psykiska måendet ganska väl, säger Patrik Forsemalm, poliskommissarie och nationell verksamhetsutvecklare för polisens arbete med psykisk ohälsa.

Totalt har 37 860 sådana ärenden inkommit till polisen fram till den 17 november i år. Det är redan fler än i fjol och en mycket stor ökning sett över flera år. 2020 var siffran drygt 32 000, 2017 var det under 25 000.

– Vi får också signaler om att fler och fler vårdas för psykisk ohälsa, och fler sjukskrivs för psykisk ohälsa av olika slag. Jag tror det speglar samhällsutvecklingen, fortsätter Forsemalm.

För polisen blir uppgiften vid den här typen av larm nästan alltid att ta med personen till en vårdinrättning, om vederbörande inte klarar sig på egen hand, säger Patrik Forsemalm.

Psykiatriambulanser hjälper

Det finns dock regionala skillnader, påpekade rikspolischef Anders Thornberg vid pressträffen.

– I Stockholm till exempel finns psykiatriambulanser som är fantastiska, där välutbildad personal åker med och kan ta hand om de här individerna som mår dåligt och ge dem adekvat hjälp omedelbart ute på fältet. Det skulle vi önska att det fanns mer i landet.

Även Patrik Forsemalm lyfter psykiatriambulanserna som ett gott exempel, och menar att det arbetssättet kraftigt minskar belastningen både för polisen och på övriga aktörer inom vården initialt. Han säger dock att det finns liknande lösningar på fler håll i landet.

– Det finns olika lösningar som har ungefär samma typ av målgrupp, men som inte är bemannade på riktigt samma sätt.

– Det gäller att hitta lösningar som passar den geografi som finns för respektive region, tror jag, fortsätter han.

Inte agera efteråt

Framför allt måste samhället i stort bli bättre i arbetet mot psykisk ohälsa – det ska inte gå så långt att det slutar med ett larm till polisen, framhåller Patrik Forsemalm.

– Vi måste bli mycket, mycket bättre i det förebyggande. Vi måste sluta agera efter att det har hänt och bli betydligt bättre på det proaktiva.

Även samhällets syn på dem som lider av psykisk ohälsa bör förändras, säger han.

– Så att man faktiskt ser även detta som en sjukdom, även om det inte är somatiskt. Då handlar det mycket om att man ska träffa rätt resurs vid rätt tillfälle, och det är nästan aldrig polisen i första läget.