– Förlusterna var större tidigare, säger Theres Strand, vice vd på Svenska Köttföretagen.
Det finns flera orsaker till förlusterna som uppstår när grisar, nötkreatur och mjölk inte kan gå vidare i livsmedelskedjan.
Skador och sjukdomar kan leda till att djur måste avlivas under uppfödningen. Och behandlas djuren med läkemedel under karenstid får varken kött eller mjölk bli livsmedel.
– Alla som jobbar med djur har ambitionen att så många som möjligt ska vara friska och överleva. Det har vi jobbat med länge och – men vi är inte nöjda. Både ur ett svinnperspektiv och djuromsorgsperspektiv är det viktigt att djuren överlever, säger Theres Strand, vice vd på Svenska Köttföretagen.
13 000 ton
Förlusterna av nötkött uppgick 2020 till 8 procent av produktionen, vilket motsvarar 13 000 ton nötkött i slaktad vikt, visar två rapporter som Jordbruksverket tagit fram.
Motsvarande siffror för grisproduktionen var 3 procent och 7 000 ton i slaktad vikt. Av mjölkproduktionen blev 0,4 procent, motsvarande 11 000 ton mjölk, inte livsmedel.
– Det låter väldigt mycket när man omvandlar det i till exempel matportioner, då blir det en hisnande summa. Men vi har förbättrat överlevnaden hela tiden. Vi har bättre djuromsorg, mer vacciner, bättre mediciner och inhysning. Förlusterna var större tidigare, säger Strand.
Skillnaderna mellan nötkött och gris förklarar hon med att det ofta är väldigt unga grisar som dör på gården, medan det är en större andel fullvuxna nötkreatur som avlivas på gård. Därav blir andelen i förlusterna i respektive grupp olika.
Mycket blodpudding
Dessutom är den totala slaktvikten olika för nöt och gris.
– Det är svårt att jämföra siffrorna rakt av. Det är två olika djurslag och man kan inte jämföra dem direkt med varandra, säger Strand.
En av rapporterna visar även att drygt hälften av de ätbara biprodukterna – som blod, kind, hjärta och njure – från grisar och nötkreatur blev mat 2020. Det beror på att efterfrågan på dessa produkter är förhållandevis liten.
De 13 000 ton blod som inte blev mat hade kunnat räcka till 156 miljoner portioner blodpudding, enligt Jordbruksverket.
– Konsumenterna kanske måste ändra inställning till vad vi äter. Vi kanske också behöver produktutveckla för att kunna använda biprodukterna på nya sätt, säger Strand.
Växthusgasutsläpp
Allt detta ger även miljö- och klimatpåverkan. 2020 gav förlusterna sammanlagt ett växthusgasutsläpp på nästan 330 000 ton koldioxidekvivalenter, visar rapporten. Det motsvarar 9 procent av de totala växthusgasutsläppen från djurhållningen.
TT: Så hur kan man minska förlusterna?
– Vi får lägga mer pengar på forskning när det gäller djursjukdomar, jobba med bättre smittskydd och avelsverksamhet samt produktutveckling gällande foder och inhysningssystem.
– Däremot kommer vi aldrig nå noll, det är omöjligt, konstaterar Strand.
Vart går förlusterna i stället?
Nötkreatur och grisar som inte kan skickas till slakt destrueras, framförallt genom förbränning.
Mjölk från kor som behandlats med antibiotika eller är under karens ska hällas ut i gödselbrunnen och bör inte ges till kalvar eftersom det kan påverka kalvens hälsa och öka risken för resistenta bakterier.
Källa: Jordbruksverket