Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Jämfört med standardreferensperioden 1981–2010.
Jämfört med standardreferensperioden 1981–2010. Bild: Johan Hallnäs/TT

Tung klimatrapport – den första sedan 2013

På måndag presenterar FN:s klimatpanel IPCC det senaste kunskapsläget om klimatet. Rapporten tros få stor betydelse för kommande klimatförhandlingar, men också för hur vi alla bör agera för att motverka klimatförändringen.

I den aktuella rapporten presenteras den allra senaste forskningen och en liknande sammanställning har inte gjorts sedan 2013.

Markku Rummukainen är professor i klimatologi och klimatrådgivare vid SMHI, som är Sveriges nationella kontaktpunkt med klimatpanelen. Och enligt honom råder det ingen tvekan om att IPCC:s kommande rapport är av stor betydelse.

– Den ger världen ett uppdaterat kunskapsunderlag kring det vi vet om klimatförändringen. Det handlar till exempel om uppvärmningen, havsnivåns höjning, tinande glaciärer och istäcken, väder- och klimatextremer, och så vidare. En motsvarande rapport sammanställdes senast 2013 och det har hunnit hända mycket sedan dess, säger han.

TT: Vad ska rapporten användas till?

– Den kommer att informera och fungera som ett beslutsunderlag för allt klimatarbete, till exempel i de internationella klimatförhandlingarna, men också i nationellt klimatarbete.

14 000 studier

TT: Är rapporten viktigt även för mig, som vare sig är forskare eller beslutsfattare?

– Absolut. Vi berörs alla av klimatförändringen och rapporten bidrar till att tillgängliggöra kunskapsläget till breda målgrupper. Utöver att den bjuder på en sammanställning, innehåller den även referenser till cirka 14 000 forskningsstudier om klimatet, vilket hjälper en att orientera sig om kunskapsläget.

TT: Hur ser du på tillståndet för klimatet i dag, är det verkligen så illa som vissa forskare gör gällande?

– Klimatförändringen är både tydlig och otvetydig. Förändringar i atmosfären, havet, isar och på marken är väldokumenterade jorden runt, och de upplevs också alltmer av alltfler världen över. Framtiden beror dock i första hand på beslut som inte har tagits, än på vilka klimatåtgärder som sätts in och hur snabbt. Det handlar både om att minska utsläppen och anpassning till de klimateffekter som inträffar.

Belyser sambandet

TT: Vissa anser att det fortfarande finns tid att förhindra en alltför stor uppvärmning, medan andra menar att det redan är för sent. Vad tror du?

– Jorden har redan värmts upp med cirka en grad. Med tanke på att de globala utsläppen inte har börjat minska än, så är det inte lång tid kvar om vi ska nå de globala klimatmålen om 1,5 eller 2 grader. I dag vidtar alltfler länder och andra aktörer klimatåtgärder, men det är ofrånkomligt att den samlade takten behöver trappas upp mycket mer.

TT: Nyheterna i sommar har till stor del präglats av naturkatastrofer, där både bränder och översvämningar har förekommit i flera olika delar av världen. Ser du dessa händelser som en del av klimatförändringen?

– Även om till exempel värmeböljor och skyfall är en del av klimatet, har forskningen över tid visat att klimatuppvärmningen bidrar till fler och starkare värmeböljor, kraftigare skyfall och en del andra väder- och klimatextremer. Rapporten som kommer nu återspeglar den senaste forskningen och belyser sambandet mellan mänsklig klimatpåverkan och sådana här händelser.

Markku Rummukainen är professor och klimatforskare.
Markku Rummukainen är professor och klimatforskare. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Fakta: Överstiger Parisavtalets mål

Enligt de senaste beräkningarna från världsorganisationens klimatpanel IPCC, som utgår från just de nationella klimatplanerna, kommer den globala temperaturökningen med god marginal att överstiga det mål på 1,5 grader som fastslås i Parisavtalet.

Parisavtalet är det globala klimatavtal som förhandlades fram i december 2015 när Frankrike stod värd för FN:s återkommande klimattoppmöte. Avtalet slår bland annat fast att den globala uppvärmningen ska begränsas till under två grader – och helst till 1,5 grader – jämfört med förindustriell tid.