Både landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) och statsminister Stefan Löfven (S) har det senaste året framhållit att regeringar av alla färger under lång tid försummat den svenska landsbygden. De och flera andra ledande politiker har också varnat för ökande populism när Sverige riskerar att "slitas isär".
Nedåtgående spiral
Problemen för glesbygden är gamla. I den nedåtgående spiralen finns sjunkande invånarantal i många kommuner vilket ger lägre skatteinkomster medan utgifterna för den ofta äldre befolkningen som bor kvar ökar. Färre invånare leder också till nedläggningar av skolor, daghem, primärvård, butiker och alla andra former av service.
- Landsbygdspolitiken lider av att den sträcker sig över så många områden att ingen har koll på helheten. Även om vi har en landsbygdsminister så styr han inte över viktiga frågor som till exempel vård och skola, säger Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid handelshögskolan i Jönköping.
- Jag tror att politikerna alldeles för länge kommit undan med att säga "hela Sverige ska leva". Vad politikerna kan göra är att säga vad man kan förvänta sig om man inte vill bo i en stad: hur långt får det vara till skolan, hur långt ska man behöva åka för att föda barn och hur långt bort ska närmaste polis finnas, tillägger hon.
Trump och brexit
Enligt Po Tidholm, som skrivit böcker och gjort tv-program om problemen för svensk landsbygd, är det ingen tvekan om att de senaste årens val och omröstningar på flera håll i världen – främst den oväntade segern för Donald Trump och brexit-omröstningen – spelat stor roll för att få svensk landsbygdspolitik mer i fokus.
- De svenska politikerna har insett att det här är en krutdurk. En missnöjd landsortsbefolkning är inte att leka med och den kan ställa till med en ganska stor oreda i den parlamentariska demokratin, säger han till TT.
Att så många löften och förslag som rör landsbygden dykt upp i årets valrörelse beror till stor del på slutbetänkandet från den parlamentariska landsbygdskommittén som presenterades i början av förra året. Många av de 75 förslagen som kommittén lanserade var oväntat långtgående och bröt mot gamla principer på till exempel skatteområdet. Delar av förslagen fanns med i regeringens landsbygdsproposition som klubbades av riksdagen i somras. Den fick dock kritik från oppositionen för att sakna flera skarpa förslag.
Fakta: Förslag från landsbygdskommittén
Staten bör ta ett större ansvar för landsbygdernas kommersiella service, välfärdstjänster och kulturutbud. Bankernas ansvar för betaltjänster och kontanthantering bör förtydligas i lag.
10000 statliga tjänster ska under 5-7 år utlokaliseras till särskilt utsatta områden.
Reseavdraget ska göras avståndsbaserat och samma schablonbelopp ska betalas ut oavsett färdsätt.
Begränsningar med hänvisning till riksintressen, strandskydd och vatten- och avloppslagstiftningen ska minskas på landsbygden.
Pröva sänkta arbetsgivaravgifter i de 23 mest utsatta kommunerna och avskrivning av studieskulder för personer som flyttar till någon av dessa.
Det kommunala skatteutjämningssystemet, som överför pengar från de rikaste kommunerna till övriga, är under utredning och förslag ska presenteras i oktober. Förra året betalade 11 kommuner cirka sex miljarder kronor till övriga 279. Staten tillförde 67 miljarder kronor till utjämningssystemet.
Källa: Landsbygdskommittén