Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Undomsarbetsklösheten bara växer. Och politikerna träter.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Trollhättan nästan som Grekland

Var tredje ung person i Trollhättan saknar jobb – det är nästan som i Grekland.

Nu börjar fler och fler inse allvaret. Europa är på väg att förlora en generation till arbetslöshet.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Mer än var femte ung person i EU är arbetslös, enligt EU:s statistikmyndighet Eurostat. I Spanien är det varannan och i länder som Slovakien och Grekland fler än var tredje.

Ungdomararbetslösheten seglar allt mer upp som en lika allvarlig kris som den finansiella. Skillnaden för Sveriges del är bara att vi den här gången inte är bäst i klassen. Nästan tvärtom.

Problem på Greklandsnivå

I november saknade 23 procent av de svenska ungdomarna arbete, enligt Eurostat, medan genomsnittet i EU var 22 procent. Och på de värst drabbade svenska orterna börjar problemet nå Greklandsnivå.

Det viktigaste är nu inte siffrorna i sig. Eurostat har kritiserats för att mäta ungdomar mellan 15 och 25 år, vilket betyder att statistiken blåses upp av en massa studenter. Enligt Svenska arbetsförmedlingen var arbetslösheten i åldersgruppen 18-24 år i stället 17,9 procent i januari. För Trollhättan var siffran 31,8 procent.

Men det intressanta med Eurostat är att Sverige ligger så högt, även jämfört med länder som annars har mycket större ekonomiska problem. Och att Sverige tidigare under lång tid haft en av de högsta nivåerna på ungdomsarbetslöshet i hela EU. Vad är det för speciellt med Sverige?

Går inte ut gymnasiet

Här finns flera teorier, men tre hörs oftare i debatten än andra:

• Allt fler unga har inte gått ut gymnasiet.

• De ungas ingångslöner är för höga.

• Reglerna på arbetsmarknaden gynnar äldre.

På alla tre områdena har det skett stora förändringar sedan 90-talet, det vill säga det årtionde då den svenska ungdomsarbetslösheten började stiga.

När gymnasiet blev treårigt ökade avhoppen och andelen som inte fick fullständiga betyg. Enligt Skolverkets senaste siffror från december var det 31 procent som lämnade gymnasiet utan betyg.

Ingångslönerna har ökat

Forskaren Per Skedinger vid Institutet för näringslivsforskning har också funnit att ingångslönerna ökat mer än genomsnittslönerna sedan 90-talet. Dessutom har de ökat mer än i de flesta jämförbara länder. Det kan alltså tala för teorin om att höga ingångslöner leder till ungdomsarbetslöshet. Studier han genomfört för detaljhandeln och hotell- och restaurangbranschen tyder också på att högre minimilöner bidragit till minskad sysselsättning.

En annan förändring under perioden är att andelen visstidsanställningar ökat kraftigt, framför allt bland unga. Bland dem i åldern 18-24 som jobbade år 1990 hade 20 procent en tillfällig anställning. År 2010 hade det ökat till hälften.

- Man ser inte alls en lika markant ökning i andra åldersgrupper. Och det är högre än i de flesta andra EU- och OECD-länder, konstaterar Per Skedinger.

Partierna är oeniga

Så vilka slutsatser kan dras av detta? Här är partierna synnerligen oeniga – inte minst inom regeringen.

Centern och Folkpartiet går nu på offensiven och kräver både lägre ingångslöner och uppluckrad arbetsrätt. Normalt är det förstås inte politiker som sätter lönerna, men framför allt Folkpartiet försöker införa särskilda ungdomsavtal i kommunerna. Först ut är Sollentuna, där FP vill få igenom ungdomslöner på 75 procent av den vanliga lägstalönen.

Är det här modellen för orter med hög arbetslöshet, som Trollhättan? Nja, det finns kritiker också, som varnar både för lönedumpning och för att det i stället blir fler arbetslösa äldre.

Känslig fråga inom S

För att kunna genomföra sin modell vill samtidigt C och FP ha en obligatorisk a-kassa, med högre ersättning än i dag. Det blir allt mer tydligt hur de hamnar på kollisionskurs med Moderaterna, som inte vill ändra i vare sig a-kassan eller anställningsskyddet. Och som åtminstone inte vill prata högt om lägre löner.

Även inom Socialdemokraterna är det här en känslig fråga. Partiet har officiellt inte trott att höga ingångslöner varit något problem i sammanhanget. Samtidigt blev IF Metall, under Stefan Löfvens ledarskap, banbrytande med särskilda ungdomsavtal.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.