Att föräldrars dåliga egenskaper kan gå i arv till barnen är känt sedan tidigare. Exempelvis är risken större för att kvinnor som är feta under graviditeten får barn som både blir feta och utvecklar metaboliska sjukdomar, jämfört med kvinnor som är normalviktiga.
För att ta reda på om även goda egenskaper kan gå i arv, gav forskare vid The Ohio State University College of Medicine i USA en grupp mushannar fet mat i tre veckor. Hälften av mössen hade tillgång till var sitt träningshjul där de i snitt trampade sex kilometer – varje natt. Andra hälften, däremot, tränade inte alls.
Några av mössen i respektive grupp offrades, varpå deras spermier analyserades. Resten fick para sig.
Bättre värden
Sedan följde forskarna ungarna till dess att de var cirka ett år gamla, det vill säga medelålders ur ett musperspektiv.
Forskningen, som publiceras i tidskriften Diabetes, visar att trots att båda grupperna av möss åt en fet kost, så ärvde ungarna till de vältränade mössen deras ämnesomsättning så tillvida att de reagerade bättre på förhöjda blodsockervärden och hade lägre insulinnivåer, jämfört med ungarna till de otränade mössen.
- Ungarna till de otränade mössen klarade sig sämre, och var mer glukosintoleranta. Om pappan motionerade, däremot, även om de fick en fet diet, så förbättrades den metaboliska hälsan hos deras vuxna avkomma, säger Kristin Stanford, en av forskarna bakom studien, till tidskriften.
Blivande fäder
Forskarna misstänker att ungarna ärver pappans ämnesomsättning genom små rna-molekyler i spermierna. Tidigare forskning har nämligen kopplat just dessa molekyler till förändringar i avkommans ämnesomsättning.
Rna är nödvändigt för att kunna tillverka proteiner. När forskarna undersökte spermierna från mössen upptäckte de att spermierna från de lata gnagarna innehöll fler fragment av en speciell variant av dna, fragment som forskarna misstänker har med sambandet att göra.
- Det är möjligt att samma sak även gäller för människor. Vi vet att fetma hos vuxna män påverkar nivåerna av testosteron, antalet spermier och deras rörlighet, samt minskar antalet levande födslar. Om vi ber någon som är på väg att skaffa barn att motionera, om än måttligt och bara någon månad före befruktningen, så kan detta ha stor betydelse för deras spermier och den metaboliska hälsan hos deras barn på längre sikt, säger Kristin Stanford till tidskriften.
Fakta: Rna och arvet
Arvsmassan (genomet) består av deoxiribonukleinsyra (dna) som bland annat innehåller generna, det vill säga en informationsbärande enhet som av cellens maskineri kan använda som en mall för att tillverka budbärar-rna, som sedan används för att tillverka proteiner.
Allt levande, som bakterier, virus eller däggdjur, innehåller arvsmassa, antingen i form av dna eller rna.
Arvsmassan finns även i könscellerna och bär på vår ärftlighet.
Källa: Nationalencyklopedin
