Torkan slår hårt mot svenska skördar. När det gäller grödor som till exempel vete, raps och havre beräknas skörden bli omkring 30 procent mindre än i fjol. Gräsvall, som är ett vanligt förekommande foder, skördas i tre omgångar sommaren.
- Den första skörden blev halv. Andraskörden skulle man tagit i andra halvan av juli, men det är ingenting i den eftersom det inte vuxit något sedan man klippte förra gången, säger Mikael Jeppsson, spannmålschef vid Lantmännen.
Stigande foderpriser
Som följd har foderpriserna skjutit i höjden. Enligt Torbjörn Iwarson, råvaruexpert vid försäkringsbolaget Skandia, ligger normalpriset på hö omkring 40 öre per kilo, medan priset i dagsläget i extrema fall kan ligga så högt som sju kronor.
- För en gård med hundra djur kan det innebära åtskilliga miljoner i förlust, säger han.
Att importera djurfoder är inte ett förstahandsalternativ. Dels är det dyrt att frakta exempelvis hö, eftersom det är så skrymmande, dels förekommer smittor och ogräs i en del länder och man inte vill riskera att dessa får fäste i Sverige. Det alternativ som lantbrukare ställs inför när fodret inte räcker eller blir för dyrt är nödslakt.
Långa slaktköer
Men inte heller det är någon bra lösning. Paul Robertsson, inköpsdirektör vid slakteribolaget KLS Ugglarps, påpekar att väntetiden till slakt normalt så här års är två till tre veckor men nu uppgår till fem månader, eftersom uppfödare strömmat till, måna om att få sina djur slaktade. Ytterst är det efterfrågan på köttet som avgör hur många djur som kan slaktas under en viss tid.
- Vi ökar slakten i den takt som det går att öka försäljningen, säger han.
Även om människor skulle vara villiga att konsumera mer kött för att avhjälpa krisen är det inte heller nödvändigtvis en bra lösning eftersom det i förlängningen leder till att en redan krympande svensk djurhållning skulle decimeras ytterligare, med prisdumpning som en möjlig konsekvens.
- Då slaktar vi ut svensk köttproduktion, inte bara i år, utan även i ett längre perspektiv, säger Åsa Odell, vice ordförande för LRF.
Igenvuxen åkermark
Till skillnad mot ett normalår kan nu djur som inte är tänkta att gå till slakt hamna under kniven.
- De kanske skulle ha blivit slaktade om ett år, eller skulle kanske ha gett en kalv om ett år. Det får både kort- och långsiktiga negativa effekter (att slakta dem tidigare än planerat), säger hon.
Att det föds färre kalvar medför på sikt ett minskande köttbestånd, något som i sin tur kan få konsekvenser för växtligheten, enligt Odell.
- Det gör att mark kommer att växa igen. Hälften av all åkermark i Sverige är bäst lämpad att odla gräs på. Finns djuren inte kvar i tillräcklig utsträckning är det framför allt skogs- och mellanbygd som drabbas, säger hon och tillägger:
- Att hålla landskapet öppet har ett väldigt starkt samband med djurhållning.
Fakta: Minskade skördar
Skördeprognosen för 2018 visar på totalt 4,2 miljoner ton, vilket motsvarar en minskning med ungefär 30 procent jämfört med snittet för de senaste fem åren. Skördekvoten är den minsta sedan 1992.
Talen i tabellen avser 1000-tals ton.
Källa: Lantmännen
