Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Tobias Tobé (M). Bild: Fredrik Sandberg/TT

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Tomas Tobé vill satsa på brottsbekämpning i Europa

Han tycker att EU:s migrationspolitik måste göras om från grunden. Annars riskerar den frågan att blockera allt annat som unionen måste ta tag i. Dessutom bör den fria rörligheten inte gälla alla unionens medborgare.
Tomas Tobé är Moderaternas förstanamn i valet till Europaparlamentet.

De ”nya” moderaterna är borta. Under Sverigemötet i början av april ströks ordet och partiet logga blev återigen ett klassiskt ”M”. När partiet presenterar vilka frågor de vill fokusera på i valrörelsen och driva i Europa är typiska moderata hjärtefrågor i fokus. Det handlar om att stärka gränsskyddet, kampen mot kriminaliteten, skapa en ny migrationspolitik, bättre villkor för företagande och utbyggd kärnkraft.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Vi behöver hålla ihop Europa och därför är det oerhört viktigt att EU nu tar tag i centrala samhällsproblem. Annars går vi mot mer splittring.

LÄS MER: Tobé vill undvika en ny katastrof med hårdare tag

Nya namn tar plats

Men i Europaparlamentet lär det enbart bli nya moderater. Under den här mandatperioden har partiet haft tre mandat i Europaparlamentet men varken Anna Maria Corazza Bildt, Christofer Fjellner eller Gunnar Hökmark kommer att sitta kvar efter valet. Istället är det helt nya namn som toppar M-listan.

– Jag känner att jag har en lång politisk erfarenhet och ett eget nätverk som jag hoppas ska vara till nytta för Moderaterna och i förlängningen Sverige. Men så här är det alltid när man är nyvald. Det gäller att armbåga sig fram och ta för sig.

Många av de frågor som Moderaterna driver är kopplade till lag och ordning.

– Jag vill stärka brottsbekämpningen i Europa. En majoritet av alla inbrott begås av stöldligor. Vi har stora problem med narkotika och vapen som göder gängkonflikter.

Den fria rörligheten är ett av EU:s mest centrala begrepp. Kärnan i EU:s inre marknad är de fyra friheterna; att varor, tjänster, kapital och personer ska kunna röra sig fritt inom unionen. Tomas Tobé menar att det är möjligt att begränsa rörligheten för kriminella utan att rörligheten för alla andra naggas i kanten.

– Vi behöver satsa på europeiskt polissamarbete med mer resurser och befogenheter. Jag vill att EU-medborgare som begår brott i andra länder ska kunna utvisas och sedan neka dem inresa till Sverige igen. Det begränsar deras fria rörlighet.

EU:s migrationspolitik måste omdanas, menar Tomas Tobé. Den frågan är också kopplad till gängkriminalitet, enligt honom.

– Vi ser redan många människor som lever i skuggsamhällen, inte minst i våra utsatta områden. Det är unga män som är väldigt lättrekryterade för gäng eftersom de redan befinner sig i en utsatt situation.

LÄS MER: EU-valkompass 2019: Vilket parti passar dig?

Nytt system ska skapa tillit

Migrationspolitiken har varit en av den här mandatperiodens allra största frågor inom EU. Positionerna har också varit låsta mellan vissa medlemsstater, som menar att samtliga länder bör ta emot flyktingar och andra, som inte vill ta emot flyktingar alls. Grunden för att komma ur den situationen är att skapa en fungerande gränsbevakning och bygga ett nytt system.

– För det första måste vi stärka den yttre gränsen och ha kontroll på vilka som kommer till Europa. Sedan menar jag att man ska göra asylprövningen direkt vid gränsen. Har man inte asylskäl ska man nekas rätten att komma till EU.

Tomas Tobé menar att varje land själva ska avgöra hur många flyktingar de kan ta emot. Samtidigt kan EU-budgeten användas som ett påtryckningsmedel.

– Det är många länder som får ta emot mycket bidrag från EU. Är det så att man inte vill vara med och ta ansvar så ska man inte heller ha rätt till så stora medel från EU:s budget. Jag tillhör dem som tycker att invandringspolitiken måste förändras i grunden. Löser vi inte den frågan kommer den stå i vägen för allt annat viktigt som vi måste ta tag i.

Fakta: Tomas Tobé

Född 1978

Bor utanför Stockholm, ursprungligen från Gävle.

Tomas Tobé har suttit i riksdagen sedan 2006. Mellan 2015 och 2017 var han partisekreterare och kommer närmast från posten som rättspolitisk talesperson.

FAKTA: Moderaterna i EU

Moderaterna fick 13,7 procent av väljarnas stöd i det förra valet till Europaparlamentet. Det motsvarade tre mandat, som Anna Maria Corazza Bildt, Christofer Fjellner och Gunnar Hökmark har suttit på.

Inför vårens val toppar Tomas Tobé Moderaternas lista, följd av Jessica Polfjärd och Varbergsbon Jörgen Warborn. Enligt de tidiga och relativt osäkra opinionsundersökningar som gjorts verkar Moderaterna gå fram med några procent. Men än så länge är partiet bara tredje störst i undersökningarna, efter Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Moderaterna ingår i den politiska gruppen EPP, där även Kristdemokraterna sitter. EPP samlar konservativa och kristdemokrater. Gruppen är den absolut största i Europaparlamentet och lär vara det även efter valet till Europaparlamentet – trots att gruppen ser ut att tappa många mandat. Till viss del är det en effekt av att Storbritannien väntas lämna. Brexit innebär att parlamentets totala antal ledamöter minskar från 751 till 705.

EPP organiserar stora delar av EU:s politiker, höger om mitten. Frågor som gruppen driver handlar till exempel om handel, att hålla samman EU:s inre marknad och stärka unionens konkurrenskraft.

Gruppen har förekommit flitigt i mediebevakningen under senare tid. Till stor del beror det på Ungerns regeringsparti Fidesz, lett av Viktor Orbán. KD och M, bland andra, har drivit en linje om att utesluta Fidesz. I mars kom beskedet att partiet istället stängs av. En grupp ska sedan utvärdera om utvecklingen i Ungern är i linje med EPP:s värderingar. Bakgrunden är bland annat att Fideszs och Orbáns politik lett till att landet nu enbart anses vara ”delvis fritt” och att demokratin försvagats av regeringspartiets politik.

Valet till Europaparlamentet handlar i förlängningen även om att utse ny ordförande till Europeiska kommissionen. Samtliga partigrupper i parlamentet nominerar så kallade spitzenkandidaten – toppkandidater – till posten som kommissionsordförande. Den toppkandidat som sedan röstas fram av parlamentet blir en av EU:s allra mäktigaste personer – förutsatt att även EU:s stats-och regeringschefer väljer att godkänna nomineringen. Nuvarande ordförande, Jean-Claude Juncker, kommer från EPP och gruppen har valt Manfred Weber, som leder EPP, till nästa toppkandidat.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.