Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Tio gånger fler fästingar på 20 år

Antalet fästingar kan ha tiodubblats de senaste 20 åren, enligt en fästingexpert.

Larmen om borrelia och TBE duggar tätt och fästingar har blivit den nya sommarskräcken. Men har de blivit fler?

Thomas Jaenson är professor vid Uppsala universitet och Sveriges främste expert på fästingar. Han tvekar inte - fästingarna har blivit väldigt många fler.

– Folk vet mer om fästingar, hur de ser ut, man uppmanar folk att undersöka sig och det pratas om fästingar i tv och tidningar. Det gör att man tycker sig se att det har ökat men det har också skett en väldigt kraftig ökning de sista två decennierna, säger han till Bohusläningen.

– I de intervjuundersökningar vi gjort i södra Sverige är det en tiofaldig ökning. Utbredningen har även ökat i områden i Norrland där den inte funnits alls förut.

Även om undersökningar via intervjuer inte ger säkra svar har det skett en kraftig ökning, menar Thomas Jaenson.

Han grundar sitt påstående på en rad omständigheter, bland annat hur vi hanterar rådjuret som är den största bäraren av fästingar i vår närhet.

– I rådjursjakten har man en selektiv jakt. Man skjuter främst bort bockar och behåller största delen getter vilket gynnar ökningen av rådjur och indirekt fästingen.

– I vissa områden har man ökat jakten på lodjur och rödräv som annars till stor del livnär sig på rådjur.

– Vi värnar om rådjuren vid kalla vintrar och stödmatar dem till exempel.

– Vi har fått ett varmare klimat som gynnar reproduktionen för fästingen.

– Det varmare klimatet gynnar också överlevnaden för rådjuret och vissa av fästingens andra värddjur.

Många länder har liknande problem som Sverige.

I USA är vitsvanshjorten ett viktigt värddjur för fästingar. Där har ett forskarteam lanserat en metod för bekämpning som innehåller kemiska medel. Man har satt ut behållare med torkad majs som lockar till sig hjortarna.

När de sticker ner huvudet i behållaren för att äta stryker de samtidigt huvudet mot rullar med bekämpningsmedel. Medlen slår sedan ut nervsystemet på fästingarna hos hjorten.

Metoden är flitigt använd och mycket framgångsrik. Enligt forskarna har antalet fästingar på hjortarna minskat med drygt 90 procent och man har även märkt en kraftig minskning av antalet borreliafall.

Men den är också ifrågasatt på grund av att bekämpningsmedlet, permetrin, riskerar att skada vattenlevande organismer.

Thomas Jaenson vill inte ta ställning till om det är en metod för Sverige att använda.

– Men man måste forska mer på lämpliga metoder. Man måste diskutera problemet mycket mer och inte komma med osakliga argument som att rådjuret inte har någon betydelse för fästingöverförda sjukdomar, vilket man kan höra ibland.

Särskilt uppmärksam bör man vara på att inte gynna förekomsten av hjortdjur i tättbefolkade områden i södra Sverige, anser han.

Med tanke på de sjukdomar som kan spridas finns det ingen anledning att ha hjortdjur där.

– Man måste också informera mer om fästingöverförda sjukdomar och vad man kan göra för att minska smittrisken.

Det handlar också om motstridiga intressen, menar han. Jägare kan vilja ha en viss population rådjur, andra värnar om den biologiska mångfalden och det är också en folkhälsofråga.

Enligt Thomas Jaenson är rådjuret indirekt orsak till många fall av fästingöverförda sjukdomar i Sverige.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.