En liten brasklapp kan vara på sin plats. Studien som genomförts av forskare vid Harvard Medical School i USA har bara undersökt manliga brandmän i delstaten Indiana, och det är inte säkert att armhävningar i sig kan skydda mot hjärtsjukdom.
Men resultatet tyder ändå på att förmågan att pressa överkroppen upp från golvet kan vara ett enkelt självtest för att upptäcka framtida strul med organet som pumpar blodet runt, runt i kroppen. Det kan till och med vara en bättre indikator än kroppens maximala syreupptagningsförmåga, enligt studien.
Åttio slag i minuten
Forskarna har undersökt data från regelbundna hälsokontroller av drygt 1100 brandmän, där det bland annat ingick att göra armhävningar till en taktmätare som var inställd på 80 slag i minuten. Testet avbröts när brandmännen inte orkade längre eller inte kunde hålla den relativt höga takten.
Därefter följdes brandmännen under en tioårsperiod för att se hur många av dem som drabbades av hjärtproblem som exempelvis kranskärlssjukdomar, hjärtsvikt eller hjärtstillestånd. Förekomsten av hjärtsjukdom var högst i gruppen som inte klarade att göra tio armhävningar, var lägre i gruppen som orkade 10-20 armhävningar och ännu lägre i de efterföljande grupperna.
Allra lägst var risken för dem som kunde göra 40 eller fler armhävningar – de hade 96 procent lägre förekomst av hjärtsjukdom jämfört med den svagaste gruppen.
Mer forskning behövs
Studiens författare skriver att mer forskning behövs för att säkerställa att sambandet även finns i befolkningen som helhet, det vill säga även bland dem som inte jobbar som brandmän, bland kvinnor, äldre, och arbetslösa.
Studien är publicerad i vetenskapstidskriften Jama Network Open.
Fakta: Så gjordes studien
Data från 1562 brandmän i Indiana i USA, äldre än 18 år, samlades in vid regelbundna hälsoundersökningar på samma klinik under tidsperioden 1 januari 2000–31 december 2010. Där fanns uppgifter om 1104 brandmäns förmåga att göra armhävningar i takt med en taktmätare inställd på 80 slag i minuten. Samtliga genomförde testet mellan den 2 februari 2000 och 12 november 2007.
Brandmännens hälsodata under en tioårsperiod jämfördes därefter med resultatet i armhävningstestet. 37 personer i gruppen hade drabbats av hjärtrelaterade åkommor. Av dem fanns 8 i gruppen på 75 personer som inte klarade 10 armhävningar, och endast 1 person i gruppen på 155 som klarade 40 eller fler.
Källa: Harvard Medical School
Fakta: Armhävningar
Tidningen Aktiv Träning tipsar om korrekt teknik vid armhävningar:
Håll ryggen rak som en planka, så att du skulle kunna ställa en skål vatten på ditt bäcken och rygg.
Dra ned axlarna en bit från öronen, håll nacken rak och titta ner i golvet.
Spänn mag- och ryggmusklerna och sätesmuskulaturen.
Böj på armbågs- och axelleden samtidigt när du höjer och sänker kroppen från golvet.
Sänk kroppen under 2-3 sekunder, låt kroppen ligga en kort stund på golvet och höj sedan kroppen så snabbt du kan.
Upprepa övningen så fort du kan för att inte musklerna ska hinna vila.
Armhävning finns i Svensk ordbok sedan 1878. Definitionen lyder: "regelbunden höjning och sänkning av den framåtlutande kroppen genom sträckning och böjning av armarna som gymnastisk övning".
Källor: Aktiv Träning och Svensk ordbok
