Går den nya vapenlagstiftningen att tillämpa eller inte? Därom tvista de lärde. Arkivbild.
Går den nya vapenlagstiftningen att tillämpa eller inte? Därom tvista de lärde. Arkivbild.

Tingsrätt underkänner ny vapenlag

Snart kommer Högsta domstolens besked om den nya vapenlagstiftningen – om lagen kom till på rätt sätt enligt grundlagen eller inte. Men i ett ovanligt beslut har Jönköpings tingsrätt redan underkänt den omdiskuterade lagen.

ANNONS
|

- Det som är lite överraskande är att en tingsrätt ganska uppenbart bara vägrar att tillämpa lagen, utan att ens ha så enormt ingående argumentation. Men domstolarna har blivit lite tuffare, säger Joakim Nergelius, professor i juridik vid Örebro universitet.

Det var en rejäl straffskärpning som ägde rum vid årsskiftet, när den nya vapenlagstiftningen började gälla. Minimistraffet för grovt vapenbrott fördubblades – från ett till två års fängelse. Det innebär bland annat obligatorisk häktning av misstänkta, vilket setts som en viktig del i kampen mot de många skjutningarna inom kriminella miljöer.

ANNONS

Avråddes

I april i år blev en man ertappad med att ha förvarat ett avsågat hagelgevär i en fastighet i Jönköpings kommun. Grovt vapenbrott, konstaterar Jönköpings tingsrätt i en dom från den 10 augusti. Men den dömer inte efter den nya lagstiftningen som började gälla drygt sju månader tidigare, utan efter den som gällde dessförinnan. Domstolen underkänner nämligen den nya vapenlagen, vilket Aftonbladets krönikör Oisín Cantwell var först att skriva om.

Lagrådet – det statliga organ med domare som yttrar sig över lagförslag innan de antas av riksdagen – har riktat skarp kritik mot hur lagändringen genomförts och avrådde från att införa den. Tiden för remissinstanserna att yttra sig om lagförslaget var för kort ansåg Lagrådet, som hävdade att regeringen inte följt regeringsformens (en av de fyra grundlagarna) krav på hur lagar ska arbetas fram. Det är också Lagrådets yttrande som Jönköpings tingsrätt hänvisar till i sin dom.

Om en lag bedöms vara oförenlig med grundlagen – att den strider mot den eller tillkommit på fel sätt – så kan en domstol underkänna den. Ett aktuellt exempel är den så kallade gymnasielagen, som flera domstolar bedömt inte går att tillämpa.

Uppe i HD

Att man är kritisk mot just beredningen och remisstiden är något nytt som märkts under 2018, enligt Joakim Nergelius.

ANNONS

- Möjligen kan man tro att det är enkelt för domstolarna att hugga till på det, det är inte lika kontroversiellt som att säga att lagen innehållsmässigt strider mot grundlagen, säger han.

Nämnas bör att andra domstolar ansett att den nya vapenlagen visst kan användas. En prövning av den pågår också just nu i Högsta domstolen, gällande ett annat fall där en man dömts för grovt vapenbrott, i enlighet med den nya lagen. Datum för avgörandet är inte satt ännu. HD kommer dels att pröva brottmålet, dels om själva lagen ens kan tillämpas.

- Den domen från HD blir vägledande, åtminstone för de allmänna domstolarna. Det kommer gälla det här med beredning: vad är det för krav på beredning och vad krävs för att åsidosätta en lag bara för att beredningen varit dålig, säger Nergelius.

TT

ANNONS

Fakta: Nya vapenlagen

För att motverka dödligt våld med skjutvapen och explosiva varor, exempelvis handgranater, skärptes fängelsestraffen för olovligt vapeninnehav och brott mot tillståndsplikten för explosiva varor. Regeringens syfte med lagändringen är bland annat att göra det lättare för polisen och rättsväsendet att anhålla, häkta och avlyssna personer som misstänks bära vapen på allmän plats.

Lagändringen som trädde i kraft 2018 skärpte bland annat straffskalan för grovt vapenbrott till fängelse i minst två år, eller högst fem år. Tidigare var minimi- och maxstraffet ett respektive fyra år.

Lagrådet, det statliga organ med domare som granskar lagförslag, underkände den nya vapenlagen för att inte följa praxis enligt grundlagens bestämmelser gällande beredningskravet.

Lagrådet ansåg att regeringen inte redovisat förslaget ordentligt och att berörda remissinstanser inte fått tillräkligt med tid att analysera samt ge synpunkter på lagens utformning och innehåll.

Källor: Regeringen, Lagrådet

ANNONS