Fredagens omröstning om EU:s gemensamma jordbruks- och landstingspolitik ledde till protester från miljörörelsen. En av dem som är starkt kritisk till förslaget som nu antagits – flera tusen miljarder kronor till jordbruket – är den svenska klimataktivisten Greta Thunberg.
"Om våra ledare skulle anta den här versionen av CAP (Common Agricultural Policy), så har vi ingen chans att nå målen i Parisavtalet. Vi kräver att våra politiker håller vad de lovar och sluta motsäga sina förmodade ambitioner med denna destruktiva politik som inte har någon plats i vår framtid", skriver Greta Thunberg och flera klimataktivister i ett blogginlägg på Thunbergs hemsida.
Kritiken bottnar i att inte mer än 20 procent av jordbruksbudgeten är tänkt att gå till klimatfrågor, kritik som samlats under hashtaggen #VoteThisCAPdown.
Att förslaget fick ja i EU-parlamentet möjliggjordes inte bara av lobbyister, menar klimataktivisterna:
"Även av nyhetsredaktörer och medieplattformar som har misslyckats med att göra sitt jobb – att informera medborgarna om viktiga händelser som berör dem."
Medierna ombeds att "vakna upp" – och i större utsträckning ifrågasätta politiska förslag, för att inte mista förtroendet hos de unga.
Nu väntar kompromissförhandlingar om jordbruksreformen i ministerrådet.
Klara Stefansson/TT
Fakta: Förslaget i korthet
I förslaget till budget för åren 2021–2027 är drygt 4 000 miljarder kronor öronmärkta för jordbruk.
De nya reglerna för jordbruket kan börja gälla från 2023.
EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) är ett av unionens äldsta politikområden. Grunderna lades i Romfördraget 1957.