Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Terrordåd väcker debatt kring utvisningar

Den terrormisstänkte 39-åringen skulle utvisas, men gömde sig för polisen och blev kvar i landet. Moderatledaren Anna Kinberg Batra vill att Säpo- och rikspolischefen kommer till riksdagen och förklarar hur det kunde gå till.

- Han hade fått beslut om att han inte fick vara i Sverige och skulle inte ha varit på Drottninggatan överhuvudtaget, säger Anna Kinberg Batra, som också vill ta reda på vilka verktyg polisen och säkerhetspolisen saknar eller behöver.

- Grundregeln är att ja är ja, och nej är nej. Får man inte stanna ska man så fort som möjligt härifrån. Ju fortare avvisningen verkställs, desto bättre. Möter det praktiska hinder måste man riva dem.

Inte hasta

Men inrikesminister Anders Ygeman (S) vill inte hasta i väg. Terrordådet skedde i fredags och först måste det utredas vad som hänt och om fel har begåtts. Därefter kan man diskutera vad som ska göras, och om regelverk behöver ändras.

- Hittills har det inte framkommit att det är lagarna det är fel på. Vi vet väldigt lite om det här specifika fallet som diskuteras, utredningen får ge svar på om det behövs, säger Ygeman.

39-åringen flaggades aldrig som ett säkerhetshot av Säpo. Men antalet personer som bedöms utgöra en fara har ökat kraftigt de senaste åren. Exakt hur många säkerhetshot som just nu befinner sig på svensk mark vill Säpo inte berätta.

Även fallen där Säpo motsätter sig uppehållstillstånd ökar. I de allra flesta fall ger Migrationsverket inte uppehållstillstånd till dessa individer. Men många blir ändå kvar. Oftast beror det på omständigheterna i hemländerna, till exempel att personen riskerar dödstraff eller tortyr. Det finns också länder som inte tar emot utvisningar som sker med tvång.

Färre hittas

Polisens inre utlänningskontroller har också blivit allt färre. Det är polisens främsta verktyg för att hitta avvikna. Konsekvensen blir att färre som gömmer sig hittas.

- Man kan tyckta att det här borde vara prioriterat. De här siffrorna visar att det inte är så, säger Per Löwenberg, gruppchef vid nationella gränspolissektionen.

Samtidigt råder det brist på förvarsplatser och polisen har tvingats släppa personer de hittat. Hittills i år har detta skett vid åtminstone tolv tillfällen, enligt polisen.

Moderaterna har föreslagit fler förvarsplatser, i dagsläget finns cirka 350 platser på fem orter i Sverige, och Kinberg Batra anser att förvar ska användas när utvisningsbeslut inte kan verkställas.

Anders Ygeman anser att det måste göras en individuell bedömning i varje fall.

- Det finns många som inte är benägna att avvika, säger han och betonar att förvar är tänkt som en tillfällig lösning i väntan på utvisning.