Polisen och Säpo har länge efterlyst möjligheter till hemlig dataavläsning, alltså att i hemlighet kunna installera spionprogram eller liknande för att komma åt information i brottsmisstänktas datorer, surfplattor och mobiler. Så mycket som 90 procent av den avlyssnade internettrafiken är krypterad och går inte att komma åt med andra tillåtna hemliga tvångsmedel. Ofta handlar det om helt vanliga appar som Twitter, Whatsapp eller Facetime.
En utredning föreslog före jul att hemlig dataavläsning ska tillåtas på prov i fem år och justitieminister Morgan Johansson (S) är helt med på noterna.
"Rent oansvarigt"
Utredningen föreslår att det ska vara frivilligt för telekomoperatörer att medverka vid hemlig dataavläsning, men hotar med att det kan bli en skyldighet om det inte fungerar med frivillighet. Branschorganisationen It- och telekomföretagen skriver i sitt remissvar att det vore rent oansvarigt av operatörerna att aktivt medverka till att släppa in trojaner och spionprogram i nät och kundutrustning. Det krockar med uppdraget att tillhandahålla säkra nät. Det är också oklart vilken teknik som ska användas och vad som förväntas av operatörerna, anser organisationen:
"Utan sådan fakta kan operatörerna svårligen tänkas medverka till att virus och spionprogram placeras i deras och kundernas utrustning".
Men hur medlemsföretagen väljer att agera när polisen hör av sig, är upp till varje operatör att bestämma.
Total kartläggning
Andra remissinstanser kritiserar att förslaget innebär för stora intrång i den personliga integriteten. Datainspektionen avstyrker förslaget just med hänvisning till bristande integritetsskydd.
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, som är tillsynsmyndighet, anser att förslaget går för långt när det exempelvis gäller dataavläsning vid hemlig kameraövervakning och hemlig rumsavlyssning. Det kan ske genom att polisen i hemlighet aktiverar kamera- och mikrofonfunktionerna i en misstänkts mobiltelefon.
Det kommer att "innebära en väsentlig utökning av myndigheternas möjlighet att i hemlighet kartlägga enskildas liv. Dessa tvångsmedel tillhör de mest integritetskränkande och bör som utgångspunkt användas restriktivt", skriver nämnden i sitt svar.
Sedan tidigare är det känt att Advokatsamfundet kritiserar att inte tillräckligt görs för att skydda den personliga integriteten. Däremot anser generalsekreteraren Anne Ramberg att det finns särskilda skäl att tillåta hemlig dataavläsning i Säpos underrättelseverksamhet för att kunna förhindra terrorbrott och andra allvarliga brott mot rikets säkerhet. Frågan har bland annat blivit aktuell i samband med Stockholmsdådet, där Rakhmat Akilov var aktiv i flera krypterade appar innan han slog till på Drottninggatan.
Fakta: Hemlig dataavläsning
Tillstånd för hemlig dataavläsning ges av domstol, men i vissa fall kan det vara av en åklagare.
Typer av uppgifter som får samlas in ska stå i tillståndet.
Hemlig dataavläsning ska riktas mot en person som är skäligen brottsmisstänkt, men I vissa fall kan metoden användas även utan en misstänkt.
Minimistraffet för det misstänkta brottet ska vara minst två års fängelse som huvudregel.
Metoden får aldrig användas i en verksamhet där det gäller tystnadsplikt, exempelvis medie- och advokatverksamhet.
Regler för hur överskottsinformation får användas är de samma som för andra hemliga tvångsmedel.
Metoden är resurskrävande och komplicerad och bedöms användas i 50–100 fall om året.
För operatörerna ska det vara en möjlighet, men inte en skyldighet, att medverka.
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ska utöva tillsyn.
Hemlig dataavläsning kan tidigast införas 2019.
Lagen föreslås gälla i fem år och utvärderas innan den permanentas.
Källa: SOU 2017:89