Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Socialstyrelsens krisberedskapschef Johanna Sandwall, statsepidemiolog Anders Tegnell från Folkhälsomyndigheten och Svante Werger från MSB. Bild: Jonas Ekströmer/TT
Socialstyrelsens krisberedskapschef Johanna Sandwall, statsepidemiolog Anders Tegnell från Folkhälsomyndigheten och Svante Werger från MSB. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Tegnell: Olyckligt att vi hamnat här

Antalet rapporterade dödsfall kopplade till covid-19 i Sverige har passerat 1 000, enligt Folkhälsomyndighetens senaste siffror. Men troligtvis släpar siffrorna efter på grund av påskhelgen.
– Det är först i morgon vi får riktiga siffror, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

1 033 personer i Sverige har avlidit efter att ha insjuknat i covid-19, 114 fler än i går.

– Jag tycker det är många. Det är väldigt olyckligt att vi har hamnat här, säger Anders Tegnell.

Antalet döda har under påsken legat på en lägre nivå än tidigare i april, något som ska tolkas med försiktighet. Eftersläpningen är stor och det är först i morgon, onsdag, man kan räkna med ett mer tillförlitligt dödstal i Sverige.

– Avlidna per dag är nog den siffra vi kan lita minst på, säger statsepidemiolog Anders Tegnell på tisdagens pressträff om den aktuella dödssiffran.

Hittills har 11 445 personer i landet bekräftats smittade av coronaviruset och av dem har 497 testat positivt det senaste dygnet.

"Grundliga felaktigheter"

DN Debatt riktar 22 forskare kritik mot Sveriges strategi kring coronaviruset, där de skriver att Sveriges dödstal närmar sig Italiens – något Tegnell menar är felaktigt.

– Jag vill förneka att vi inte har en genomarbetad strategi och dödstalen är felaktiga, säger Anders Tegnell, och fortsätter:

– I Italien registreras nu bara dödsfall på sjukhus. Så det finns grundliga felaktigheter i artikeln.

Tegnell säger dock att Sverige haft en olycklig utveckling på äldreboenden där smittan tagit sig in. På frågan om man har identifierat vad det är som har fallerat i äldrevården säger han så här:

– Det är det man håller på att göra nu. Man ska vara försiktig att hitta enkla lösningar.

Omställning pågår

Vidare säger Tegnell att det är viktigt att samla in information om vad som har hänt så att man kan sprida den till andra delar av landet för att det inte ska bli lika stor smittspridning på äldreboenden där som i Stockholm.

– Vi måste försöka förstå varför det hänt på vissa ställen och inte andra.

915 personer får eller har fått intensivvård i Sverige. När det gäller beläggningsgraden på intensivvårdsavdelningen är den ansträngd och en omställning pågår fortfarande, säger Socialstyrelsens krisberedskapschef Johanna Sandwall.

– Det ger också resultat, vi fortsätter öka de disponibla platserna på intensivvårdsavdelningarna, säger Sandwall.

Antalet platser är nu närmare 1 050 och det är en fördubbling jämfört med innan omställningen.

Johanna Sandwall från Socialstyrelsen och statsepidemiolog Anders Tegnell från Folkhälsomyndigheten. Bild: Jonas Ekströmer/TT
Johanna Sandwall från Socialstyrelsen och statsepidemiolog Anders Tegnell från Folkhälsomyndigheten. Bild: Jonas Ekströmer/TT
I Sverige har över 1 000 människor avlidit. Bild: TT
I Sverige har över 1 000 människor avlidit. Bild: TT

Siffror över antalet smittade och döda i ett land ger en lägesbild av situationen i just det landet, men siffrorna från olika länder kan inte utan vidare jämföras med varandra.

Antalet konstaterade fall av smitta är kraftigt beroende av hur många tester ett land genomför, och kan säga mer om landets strategi för smittspårning än hur utbredd smittan är. Det innebär att antalet genomförda tester också kan påverka relationen mellan mängden bekräftat smittade och döda i ett land.

Hur många döda ett land har måste sättas i relation till dess befolkningsmängd. Men även jämförelser mellan antal döda per capita är vanskliga. Dels för att den siffran är beroende av var i utbrottet landet befinner sig. Dels för att vilka dödsfall som räknas, liksom möjligheten till exakt statistikföring, skiljer sig åt mellan länder.

I Sverige går det att köra personnummer mot dödsregistret, vilket innebär att alla som avlidit i covid-19 fångas upp, medan exempelvis Italien saknar data på individnivå. Flera länder räknar också, till skillnad från Sverige, enbart personer som avlider på sjukhus och inte de som dör hemma eller på äldreboenden. Bägge faktorerna bidrar enligt Folkhälsomyndigheten till att Sveriges dödstal per capita ser relativt högt ut i en internationell jämförelse.

Bilden av hur hårt pandemin slagit på olika håll förväntas klarna i framtiden, då dödligheten i olika länder kommer att kunna jämföras med genomsnittliga värden från år då viruset inte härjat.