Det är så kallade epigenetiska förändringar som forskarna har upptäckt i en del gener hos kvinnor.
- Den här förändringen verkar främst ske i östrogenreglerade gener och gener som tidigare har kopplats till cancer, säger statistikern Torgny Karlsson, som har varit med och gjort studien, till P4 Sjuhärad i Sveriges Radio.
Positivt eller negativt?
De drygt 3000 personer som har deltagit i studien har druckit mellan 0,25 och 2,2 koppar te per dag. Enligt resultaten skulle komponenter i te kunna påverka regleringen och östrogenmetabolism genom dessa epigenetiska förändringar av dna.
I nuläget vet forskarna inte om förändringarna som har upptäckts är positiva eller negativa. Det är också oklart varför samma förändringar inte har gått att hitta i mäns gener.
"Tidigare studier har visat att tekonsumtion minskar östrogennivåer vilket antyder att det kan finnas en biologisk skillnad i hur kvinnor och män påverkas av ämnen i te. Kvinnor dricker också större mänger te jämfört med män vilket ökar våra möjligheter att hitta dessa förändringar hos kvinnor jämfört med män", säger Weronica Ek, forskare vid IGP, som har lett studien, i en artikel på Uppsala universitets hemsida.
Mer forskning behövs
Ytterligare forskning behövs för att visa om förändringarna påverkar människors hälsa.
- Flera tidigare studier visar att just tedrickande kan minska risken för cancer, men man vet inte varför. Det är här vi kommer in, att vi finner epigenetiska förändringar i just cancergener skulle kunna tyda på att dessa förändringar är en del av den mekanism som ligger bakom tidigare rapporter, säger Torgny Karlsson till P4 Sjuhärad.
Fakta: Epigenetik
Epigenetik kan beskrivas som cellulära minnen som nedärvs stabilt från en cell till en annan.
Epigenetiska förändringar är kemiska modifieringar av dna som slår av eller på våra gener. Till skillnad från genetiska tillstånd är epigenetiska tillstånd reversibla och kan påverkas av miljöfaktorer.
Epigenetik har en viktig funktion i att reglera när, var och hur gener uttrycks under till exempel fosterutvecklingen. Dessa processer är naturliga och nödvändiga för en normal cell- och organsimutveckling, men det är först under de senaste decennierna som detta område börjat studeras noggrannare.
Många sjukdomar verkar ha inslag av epigenetiska funktioner, men det är ofta svårt att avgöra om epigenetiska rubbningar är orsak eller verkan i sjukdomsförloppet. Exempel på sjukdomar som antas påverkas av epigenetiska tillstånd är cancer, diabetes, schizofreni och kardiovaskulära sjukdomar.
Källor: Uppsala universitet, Statens medicinsk-etiska råd.