– Det är en stor besvikelse att de inte har en färdig finansiering, utan de ska fortsätta finansiera höghastighetsbanorna på löpande räkning från budgeten, säger Vänsterpartiets Jens Holm.
– Då blir de inte klara i tid, då blir de klara 2045, 2050 någon gång.
Vänsterpartiets trafikpolitiska talesperson säger att de nya stambanorna hade behövt finansieras separat och via lån, utanför ramverket som ska räcka till underhåll och andra infrastrukturprojekt.
"Fina ord"
Nu kommer infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) varje år behöva gå till finansministern och be om pengar.
– Höghastighetståg ska inte konkurrera med viktiga anslag till äldreomsorg och sjukvården, och andra viktiga infrastruktursatsningar, säger Holm.
Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) framhåller att Sverige behöver en grön omställning och därmed klimatsmarta transporter på järnväg.
– Det är fina ord om klimat och jämlikhet, men det här är fortfarande inte en proposition som säger att vi ska hålla oss inom ramarna för vårt klimatmål, säger Jens Holm.
Större nytta
Moderaterna vill överhuvudtaget inte se nya höghastighetsbanor utan prioriterar annat. Partiets trafikpolitiska talesperson Maria Stockhaus säger att andra viktiga investeringar nu kommer att trängas undan. Enligt Sverigeförhandlingens alternativ kan höghastighetståg kosta uppemot 295 miljarder kronor.
– Politik handlar om att prioritera och önskelistan är väldigt lång. Det finns många projekt som har en högre samhällsekonomisk nytta än höghastighetstågen, och ändå väljer man att lägga så oerhört mycket pengar på just dem.
– Man pratar om att tåget är den klimatsmarta lösningen, men 2050 när de här höghastighetsbanorna är klara, då är det högst troligt att alla trafikslag är fossilfria och då blir klimatvinsterna begränsade, säger hon.
Även satsningarna på underhåll av järnväg och väg är otillräckliga, enligt både M och V. Det kommer inte gå att upprätthålla en bra kvalitet med de anslag som beskrivs, säger Maria Stockhaus.
Niklas Svahn/TT
Lars Larsson/TT
Peter Wallberg/TT