Sveriges hantering av coronapandemin får hård kritik för senfärdighet

Sveriges pandemihantering har präglats av senfärdighet och beredskapen var undermålig. Det menar coronakommissionen, som har utrett den svenska pandemihanteringen, och nu riktar ny, hård kritik mot de ansvariga.

ANNONS
|

På fredagen presenterades det andra delbetänkandet från coronakommissionen, som har i uppdrag att utreda Sveriges hantering av coronapandemin. På nytt kommer hård kritik mot åtgärderna kopplat till covid-19.

”Sveriges hantering av pandemin har präglats av senfärdighet. De inledande skyddsåtgärderna var otillräckliga för att stoppa eller ens kraftigt begränsa smittspridningen i landet”, skriver kommissionen i delbetänkandet.

LÄS MER:Coronakommissionen: "Sverige misslyckades med att skydda äldre"

"Förlorad tid” för regeringen

Ett exempel som lyfts är tillgången till skyddsutrustning, som regeringen inte gav Socialstyrelsen uppdrag om att säkra förrän i mitten av mars 2020 – trots att kommissionen menar att regeringen fick signaler om risken för en "allvarlig kris med bristande beredskap” redan i slutet av januari eller början av februari.

ANNONS

”De sex veckorna i februari och början av mars framstår därför i kommissionens ögon som förlorad tid för att avhjälpa bristen på skyddsutrustning”, skriver kommissionen.

Man pekar också på att smittspridningen i mars 2020 troligtvis var "betydligt mer dramatisk” än vad som framgick. Det faktum att provtagningen för covid-19 var begränsad gjorde att man kollade mer på siffror över exempelvis vårdbelastningen, vilka har en fördröjning, och kommissionen menar att just det kan ha bidragit till sena åtgärder och ”varit en av orsakerna till den senfärdighet som har präglat Sveriges pandemihantering”.

Samtidigt konstaterar kommissionen att andra länder i omvärlden i mars vidtog fler och mer kraftfulla åtgärder, medan mycket i Sverige byggde på råd och rekommendationer.

– Vi anser att de få beslut som fattades var sena, säger Mats Melin, coronakommissionens ordförande.

Grannländer snabbare med åtgärder

Coronakommissionen pekar i delbetänkandet också på att Sveriges grannländer snabbare fick särskild lagstiftning på plats, som bland annat möjliggjorde att begränsa verksamheter. Sverige väntade dessutom till den andra vågen med åtgärder som användes på andra håll redan under den första vågen, såsom familjekarantän och munskydd i kollektivtrafiken, vilket kommissionen ifrågasätter.

”Att uttryckligen avstå från dem under första vågen och därefter vidta dem under andra vågen utan tydliga motiveringar skapade rimligen en förvirring hos människor som knappast kan ha bidragit till en hög grad av efterlevnad”, skriver kommissionen.

ANNONS

LÄS MER:Äldreforskaren: ”Ingen tog det övergripande ansvaret”

Beredskapen var ”undermålig”

I delbetänkandet kallas också beredskapen inför en pandemi för ”undermålig”, samtidigt som man menar att smittskyddslagstiftningen inte varit tillräcklig för att möta smittoutbrottet.

Regionerna får dessutom hård kritik för att det dröjde innan testningen för covid-19 kom i gång brett, sommaren 2020. Kommissionen landar i att det åligger regionerna att provta personer som kan bära på en allmänfarlig sjukdom. De diskussioner om ansvar och finansiering som försenade testningen beskrivs som ett ”haveri”.

Stor smittspridning under radarn

Coronakommissionens utredning har samtidigt visat att ett stort antal personer som lagts in på sjukhus för covid-19 under pandemins vågor inte hade testats positivt för covid-19 dessförinnan. Under första vågen kan det förklaras med en ”bristfällig testkapacitet”, menar coronakommissionens ordförande Mats Melin. Han tycker dock att det är svårare att försvara att drygt hälften av alla som lades in på sjukhus för covid-19 under andra vågen inte hade testat positivt för covid-19 innan de lades in.

– Det tyder på att åtskillig smittspridning pågick i samhället, under radarn. Även smittspårning i större skala dröjde. Detta får inte hända igen, säger Mats Melin.

Faktumet att hälso- och sjukvården trots allt kunnat skala upp vården av covid-19-patienter beskrivs som ”i stor utsträckning personalens förtjänst” och kommissionen menar att konsekvenserna av pandemin därför kommer finnas kvar under en lång tid.

ANNONS

LÄS MER:Så havererade krishanteringen steg för steg – hundratals dog i Göteborg

Mer generösa gymnasiebetyg

En av åtgärderna som också har utvärderats är distansundervisningen i skolan. Resultaten ligger i stort sett på en oförändrad nivå jämfört med innan pandemin, men Mats Melin hänvisar till kommissionens underlag när han säger:

– För gymnasiet tycks inställda nationella prov ha medfört en generösare betygsättning i genomsnitt. Den generositeten tycks ha varit störst bland fristående skolor.

Hög risk för äldre även i vintras

På flera punkter menar kommissionen att man närmare behöver utreda ansvarsfrågan, och om den svenska strategin trots allt kan ha varit rätt avvägd.

– Då gäller det att väga mot andra möjliga åtgärder som har andra effekter på enskildas frihet, grundläggande fri- och rättigheter, samhällsekonomi och andra aspekter. Den slutliga avvägningen måste vi spara till slutbetänkandet, säger Mats Melin.

Man menar att man bland annat behöver mer information om de ytterligare delar av pandemihanteringen som ingår i det slutbetänkande som väntas i februari, samtidigt som pandemin fortfarande pågår.

– Mycket återstår att granska innan vi kan utvärdera främst regeringens och de centrala förvaltningsmyndigheternas hantering av pandemin och dess effekter, säger Mats Melin, coronakommissionens ordförande.

Kommissionen fick i juni 2020 uppdraget att utvärdera Sveriges åtgärder under pandemin. När coronakommissionen i december 2020 presenterade sitt första delbetänkande konstaterade den bland annat att ”Sverige misslyckades med att skydda äldre”.

ANNONS

Äldreomsorgen nämns även i det nya delbetänkandet, som också omfattar den andra och tredje vågen. Kommissionen håller fast vid slutsatsen att den allmänna smittspridningen varit den främsta källan till att smitta spridits på äldreboenden, då man beskriver risken för de boende som hög ”även under den andra vågen, trots god tillgång till skyddsutrustning, utökad provtagningskapacitet och bättre kunskaper”.

LÄS MER:Vårdcentraler i Göteborg kritiseras för äldrevård

LÄS MER:Regeringen vill förlänga covid-19-lagen

LÄS MER:Fortsatt smittspridning av corona att vänta i vinter

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS