Heléne Fritzon (S), Tomas Tobé (M), Malin Björk (V), Peter Lundgren (SD), Cecilia Wikström (L), Fredrick Federley (C), Sara Skyttedal (KD) och Alice Bah Kuhnke (MP).
Det är partiernas toppkandidater till EU-valet den 26 maj. Ett par av dem har varit ministrar, andra har suttit i parlamentet ett tag eller varit aktiva i den nationella politiken.
- Det är bra och okej folk, men ingen riktigt högprofilerad person eller riktigt tung politiker, säger Göran Färm (S), själv EU-parlamentariker i nästan 13 år.
- Listorna och personvalen matchar inte riktigt den makt som parlamentet har i dag.
Konflikter saknas
Färm vill inte klanka ner på enskilda personer, han är i stället kritisk mot partierna.
- Jag tror att man inte riktigt vågar och inte riktigt vill ha starka krafter i Europaparlamentet. Man prioriterar personer som är lojala hemåt, snarare än de som skulle kunna få rejält inflytande i EU, säger Färm.
Men statsminister Stefan Löfven (S) värjer sig mot bilden.
- Heléne Fritzon är alltså en mycket rutinerad politiker, som har lång erfarenhet från det kommunala, varit väldigt aktiv i Sveriges kommuner och landsting (SKL) på nationell nivå och varit statsråd, säger Löfven om Socialdemokraternas toppkandidat till EU-valet.
Han beskriver Fritzon som ”mycket erfaren” och ”ideologiskt tydlig” politiker.
- Hon är ju utsedd att toppa listan för att hon är ett starkt namn, säger han.
Nummer två på S-listan är också ett starkt kort, enligt Löfven.
- Jytte Guteland, som suttit i EU-parlamentet sedan förut, är kvar. Så då får vi kontinuitet. Hon är mycket stark i exempelvis klimatfrågor, säger Löfven.
Svårt hitta toppnamn
Statsvetaren Magnus Blomgren på Umeå universitet noterar att det sällan syns stora konflikter när kandidaterna till EU-listorna utses. Ett tecken på att det inte är högprioriterat i partierna, och inte särskilt eftertraktat.
- Jag tror att det är svårt att hitta toppnamn som vill, säger han.
- Att vara Europaparlamentariker är ju inte den tyngsta posten i ett parti. Det illustreras av hur kandidatlistorna ser ut.
Normalt sett finns där många politiker som har större delen av sin karriär bakom sig. Men Blomgren tycker sig se en förändring.
- Jag tror att det börjar bli så att det här är en alternativ karriärväg för yngre politiker. De ser att det kan vara en väg in i politiken, utanför den vanliga karriärstegen, säger han.
Men fortfarande är det få politiker som är mitt i sin nationella karriär som ställer upp i EU-val.
Svårt locka kändisar
Göran Färm vet av egen erfarenhet att det är svårt att locka välkända namn att bli Europaparlamentariker. I tidigare val har han varit involverad i att försöka få både Leif Pagrotsky och Jan Eliasson att ställa upp som förstanamn för S. Men utan framgång.
Han tycker att det är bekymmersamt att partierna inte satsar mer på starka listor.
- Jag tror att det spelar större roll om en politiker är känd i Europaparlamentsvalet, där valdeltagandet är lägre än i riksdagsvalet, säger Färm och pekar på Liberalernas Marit Paulsen, som var en riktig kryssmagnet, eller för den delen KD:s Lars Adaktusson i förra valet.
På vårens valsedlar sticker förra kulturministern Alice Bah Kuhnke ut tillsammans med andranamnet, meteorologen Per Holmgren, tycker Göran Färm. Hans eget parti har dock "aldrig lyckats hitta en uppsättning kandidater, och allra minst förstanamn, som har lyckats bryta igenom ointresset och kluvenheten i Europaparlamentsvalen", skriver han i den nyutkomna boken Ett bättre Europa.
Större svängrum
Att vara en välkänd och tung politiker spelar också roll när man väl kommer in i parlamentet, betonar Färm. Det är betydligt mer personorienterat än exempelvis riksdagen och där finns utrymme för enskilda politiker att ta stor plats.
På Göran Färms önskevalsedel skulle en politiker med gedigen erfarenhet stå först, någon med hög profil, internationellt kontaktnät och stor sakkunskap.
- Jag hade hoppats att till exempel Ann Linde (handelsminister) skulle kunna toppa en EU-valslista, säger han.
En annan drömkandidat vore utrikesminister Margot Wallström, även om det nog är sent påtänkt, tror han.
- Politiker på den nivån står förmodligen inte i kö för att stå på valsedeln till Europaparlamentet, säger Göran Färm.
Fakta: EU-valet 2019
Medlemsländerna i EU håller val till Europaparlamentet den 23—26 maj i år. I Sverige hålls valet söndagen den 26 maj.
Totalt ska 705 ledamöter väljas, fördelade i enlighet med ländernas folkmängd. Flest ledamöter kommer från Tyskland, 96 stycken, medan Cypern, Luxemburg och Malta får nöja sig med vardera sex ledamöter. Sverige ska välja 21 ledamöter, en mer än i det nuvarande parlamentet.
Sedan valet 2014 sitter nio svenska partier i EU-parlamentet. Socialdemokraterna har flest ledamöter med fem mandat, följt av Miljöpartiet med fyra och Moderaterna med tre. Liberalerna och Sverigedemokraterna har vardera två ledamöter medan Vänsterpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Feministiskt initiativ har var sitt mandat.