Regeringen ska i morgon lägga fram sin totalförsvarsproposition, men redan på onsdagen presenterades inriktningen på det civila försvaret.
I propositionen föreslås att målet bör vara att det civila försvaret tillsammans med det militära ska kunna hantera en säkerhetspolitisk kris i Europa och i Sveriges närområde under minst tre månader. Det innebär att totalförsvaret behöver utformas inte bara för att klara allvarliga störningar i samhället, utan även krig under en del av den tiden.
Tanken är att Sverige ska kunna hålla ut på egen hand tills internationell hjälp kommer.
"Sveriges förmåga att hantera höjd beredskap och ytterst krig måste stärkas på bred front", säger inrikesminister Mikael Damberg (S) i ett pressmeddelande.
Tar tid
Målet för totalförsvaret bygger på de bedömningar och förslag som riksdagspartierna enades om i försvarsberedningen i slutet av 2017.
Det kommer dock att ta lång tid att bygga upp den civila, liksom den militära delen av försvaret. Det civila försvaret berör många aktörer i samhället: myndigheter, kommuner, regioner, enskilda, företag och organisationer.
I början av 2000-talet upphörde det mesta av planeringen för höjd beredskap och krig. Den planeringen återupptog i och med riksdagens försvarsbeslut 2015.
I totalförsvarspropositionen pekar regeringen ut de områden man vill prioritera de närmaste åren, som cybersäkerhet, finansiell beredskap, energiförsörjning. livsmedels- och dricksvattenförsörjning, transporter, elektroniska kommunikationer och post, samt hälso- och sjukvård.
Ny myndighet
"Åtgärderna kommer att stärka Sveriges beredskap vid händelse av säkerhetspolitiska kriser och höjd beredskap, men samtidigt göra samhället bättre rustat vid fredstida kriser som exempelvis naturkatastrofer", säger finans- och bostadsminister Per Bolund (MP) i ett pressmeddelande.
Exempel på åtgärder de närmaste åren är ett nationellt cybersäkerhetscentrum som ska invigas i år och en myndighet för psykologiskt försvar som ska vara inrättat 2022.
Regeringen har sedan tidigare avsatt medel för arbetet med det civila försvaret som ska trappas upp till 4,2 miljarder kronor till 2025. Mycket mer än så kommer dock att behövas för att stärka samhällets motståndskraft i en kris.
Arbetet med uppbyggnaden av det civila försvaret kommer att fortsätta efter 2025. Någon tidsgräns för när Sverige ska kunna klara en kris i minst tre månader nämns inte i propositionen.
Befolkningsskydd utreds
Mycket behöver utredas, till exempel framtidens skydd av civilbefolkningen, som behov av skyddsrum, planer för evakuering av utsatta områden och förstärkning av räddningstjänster.
Försvarsberedningen pekade också på behov av tydligare ansvars- och ledningsförhållande av det civila försvaret på central, regional och lokal nivå, till exempel att Sverige bör delas upp i större geografiska civilområden. En sådan ny struktur håller på att utredas av den tidigare landshövdingen och före detta migrationsministern Barbro Holmberg.
Försvarsberedningen föreslog att samordningen av totalförsvaret i regeringskansliet bör koncentreras till försvarsdepartementet. Något sådant förslag finns inte i propositionen.
Civilt försvar är den civila verksamhet som myndigheter, kommuner och regioner samt enskilda, företag och det civila samhället vidtar för att förbereda Sverige för krig.
I fredstid utgörs verksamheten av beredskapsplanering och förmågehöjande åtgärder.
Under höjd beredskap och ytterst krig utgörs verksamheten av nödvändiga åtgärder för att upprätthålla målet för civilt försvar.
Det civila försvaret ska också bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred.
Källa: Regeringen
