Sverige ligger efter i jakten på muterade coronavirus

Genom att analysera positiva coronaprover kan nya virusmutationer upptäckas och spåras. Informationen är bland annat viktig i förhållande till vaccinernas effekt. Men jämfört med exempelvis Danmark, Island och Storbritannien analyserar Sverige försvinnande få tester.
– Vi har inte riktigt haft resurserna, säger statsepidemiolog Anders Tegnell till GP.

ANNONS
|

Folkhälsomyndigheten genomför regelbundet så kallade helgenomsekvenseringar av positiva coronaprover. Det är en analys av virusets gener som ger myndigheten en bild av hur olika varianter sprids inom, till och från landet.

Frågan om sekvenseringar har blivit aktuell i samband med den nya, eventuellt smittsammare, mutationen av coronaviruset som kommit från Storbritannien till Sverige.

I en rapport skriver Folkhälsomyndigheten att sekvenseringarna kan ”upptäcka förändringar i viruset som är relevanta för immunitet vid en eventuell förnyad exponering av viruset och på sikt även effekten av ett vaccin.”

– Det är ju viktigt att förstå om vi får in varianter som vaccinet eventuellt är sämre på att täcka, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

ANNONS

LÄS MER:FHM söker efter muterat virus i Sverige

Sverige analyserar liten andel

Trots det genomför Sverige försvinnande få sekvenseringar jämfört med många andra länder. I slutet av december hade Folkhälsomyndigheten analyserat cirka 0,4 procent av landets positiva prover. Enligt en lista som Washington Post har sammanställt placerar det oss utanför topp 30 i en internationell jämförelse.

Med 11,7 procent analyserade prover hamnar Danmark däremot på plats fyra, och Island, som analyserat 10,6 procent, på plats fem. I Danmark har smittspridningen bland minkar sannolikt ökat behovet av sekvenseringar, medan Island har långt färre prover att analysera.

Statsepidemiolog Anders Tegnell anser dock inte att Sverige i dagsläget är ovanligt dåligt på att sekvensera.

– Jag tror inte att vi sticker ut, utan det är snarare så att Danmark, Storbritannien och möjligtvis något land till sekvenserar en väldigt stor andel av sina prover. Jag tror att Sverige ligger mer i mittfåran.

LÄS MER:Ny coronavirusmutation i Danmark – vaccin kan få sämre effekt

Utlovar ökad kapacitet

Dessutom har sekvenseringen inte varit lika viktig innan den eventuellt smittsammare mutationen samt vaccinerna seglat upp på agendan, menar Anders Tegnell.

– Det har framförallt använts för att få en förståelse för var smittan kom ifrån och vart den är på väg, säger han.

Enligt statsepidemiologen är de få svenska analyserna resultatet av bristande resurser. Sedan det blivit känt att den brittiska virusmutationen kommit till Sverige håller man dock på att skala upp verksamheten.

ANNONS

– Vi håller på att öka vår egen kapacitet och försöker även få med andra labb, säger Anders Tegnell.

Hur stor ökning det handlar om är dock för tidigt att säga.

– Jag vet inte än, vi får återkomma i den frågan när vi har fått svar från de andra laboratorierna. Men det kommer att röra sig om en ganska stor ökning.

LÄS MER:Så fungerar covid-testningen under jul och nyår

Fakta: Helgenomsekvenseringar

Folkhälsomyndigheten genomför löpande sekvensering av arvsmassan för SARS-CoV-2 i patientprov som skickas in från landets olika regioner.

Det finns tusentals varianter av SARS-CoV-2, som delas in i genetiska grupper. Mellan veckorna 22–44 hittade Folkhälsomyndigheten 39 genetiska grupper i Sverige, av vilka sex dominerar.

Den genetiska gruppen B.1 var en av de första grupper som rapporterades i Sverige. Senare, den 2 mars, upptäcktes B.1.1.

Tillsammans utgjorde de 20–25 procent av de genetiska grupperna i Europa under våren och de anses ha varit drivande för många av de större nationella kluster som bildades under perioden.

Nu ökar i stället B.1.177. Den kom till Sverige aningen senare än Europa i övrigt, men följer sedan samma trend med kraftig ökning under hösten.

B.1.177 härstammar från Spanien och dess utbredning i Europa speglar öppnandet av Spaniens gränser.

Källa: Folkhälsomyndigheten, WHO

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS