Sverige får nationell rymdstrategi

Basen, som täcker ett stort område nära Kiruna, ska utvecklas till att bli en internationell testanläggning för exempelvis Marslandare och återanvändningsbara raketer.

Tanken är även att kunna använda Esrange för uppskjutning av mindre bärraketer och mindre satelliter. I dagsläget saknas en sådan uppskjutningsplats i Europa och Esrange skulle kunna vara en tänkbar bas för den typen av verksamhet.

- Sverige är ett av tio länder som har kapacitet att skicka upp satelliter, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Satelliter och skrot

Det påpekas också att Sverige har ett behov av att ta fram en så kallad rymdlägesbild, det vill säga en bättre överblick av vad som sker i rymden, bland annat satelliternas banor och problemen med allt rymdskrot som cirkulerar däruppe.

Regeringen lyfter dessutom fram att rymdverksamheten bidrar till Sveriges nationella säkerhet och militära försvar.

För att klara allt detta behövs en översyn av rymdlagen. Den nu gällande lagen är från 1980-talet och börjar bli passé.

- För en ökad svensk närvaro i rymden krävs att lagen är anpassad till behoven, säger Hellmark Knutsson.

I den nationella strategin betonas ofta samhällsnyttan med rymdverksamheten. Bland annat ska verksamheten bidra till att de globala hållbarhetsmålen uppnås, exempelvis genom klimat- och miljöövervakning från rymden.

"Satsning på jorden"

- En satsning på rymden är ytterst en satsning på jorden. Den hjälper oss att förstå vår plats i universum, men är också viktig för att hjälpa oss förstå hur jorden fungerar, säger Hellmark Knutsson.

Regeringen vill se utökat svenskt deltagande i större internationella rymdprojekt, inklusive den Europeiska rymdorganisationens (ESA) projekt.

Många skulle kanske betrakta Sverige som en liten spelare i de här sammanhangen men det vill inte Hellmark Knutsson riktigt hålla med om.

- Vi är större än vår storlek. Sverige har varit framträdande inom rymdverksamheten sedan lång tid tillbaka, säger hon.