”Vi skriver till dig från en kyrka som också är trans”, så börjar brevet med 943 underskrifter från olika medlemmar i Svenska kyrkan. Med ett personligt tilltal riktar sig trossamfundet från Västerås stift till transpersoner och skriver att grupper, som man menar bidrar till transhat, får utrymme i media och skriver bland annat:
”Under de senaste åren har vi sett hur tidningar, radio och TV, även de som utger sig vara seriösa, gett utrymme åt åsikter där du som transperson och dina rättigheter ifrågasatts.”
Ordförande i Föreningen för transpersoner (FPES) Ann-Marie Jönsson säger att föreningen uppskattar stödet.
− Vi är så klart glada att en organisation som har stor tyngd i etiska frågor visar sin förståelse för transpersoners situation, säger hon.
Å andra sidan menar hon att tonläget i brevet riskerar att ytterligare ge bränsle till den redan polariserade debatten. Exempelvis skriver Svenska kyrkan i brevet:
”Vi ser att transexkluderande feminism använder en retorik som vi känner igen från radikala högerkristna grupper och högerpopulister.”
− Det är väldigt hårda ord och jag vet inte om det bidrar till att nyansera debatten. Jag hade hellre sett att man lyfter transpersonernas utsatthet utan att konfrontera andra grupper på det viset, säger Ann-Marie Jönsson.
LÄS MER:Hon ska ge svenskarna ett nytt bibelspråk
LÄS MER:Skönt att ingen bryr sig om oss lesbiska
LÄS MER:Liten lättnad för kyrkorna då fler släpps in
Vad säger då en företrädare för feminismen om Svenska kyrkans brev? Fi:s gruppledare i Göteborgs kommunfullmäktige Stina Svensson omfamnar budskapet i sin helhet.
− Jag tycker att det är bra att de går ut med ett så pass tydligt budskap. Svenska kyrkan är en viktig aktör som gör mycket gott för många grupper och det här är en viktig signal, inte minst internt.
Kritiken mot feminismen kan hon till stor del hålla med om, samtidigt som hon poängterar att det största hotet mot transpersoners rättigheter kommer från ett annat håll.
– Jag upplever att det främst är konservativa och nationalistiska krafter som opponerar sig i dessa frågor. Men de feminister som använder en transexkluderande retorik riskerar att spela i just högerns händer.
Hon tillägger:
– I min mening är det en minoritet av alla feminister som bara ser två kön. Den intersektionella transinkluderande feminismen som Fi står för dominerar så som jag upplever det.
”Kyrkan är ingen åsiktsgemenskap”
Enligt en av medförfattarna till brevet Cecilia Redner, stiftsadjunkt för barn- och ungdomsfrågor i Västerås stift, var syftet med brevet inget annat att visa sitt stöd och sin förståelse för transpersonernas situation.
– Vi ville visa att vi ser att en del transpersoner far illa av hur det pratas om dem och inte med dem. Jag har mött unga transpersoner under väldigt lång tid i mitt arbete och när den här debatten blossar upp med jämna mellanrum så påverkar det dem oerhört mycket.
Hade man kunnat visa sitt stöd utan att kritisera andra ideologier? Kan inte just denna retorik bidra till att hetsa upp debatten ännu mer?
– Det finns säkert fler sätt att visa sitt stöd och jag hoppas att fler gör det och kanske gör det bättre än oss. Sedan är det ju inget vi har kommit på, man ser detta när man följer media. Syftet med brevet var dock aldrig att ifrågasätta andra ideologier.
Ni skriver att kyrkan kan beskrivas som trans. Varför kan den beskrivas så?
– Vi har använt oss av det ganska vanliga kyrkobegreppet att Svenska kyrkan utgörs av dess medlemmar, varav en del är trans, säger Cecilia Redner.
I brevet liknar man även transpersonernas situation med en berättelse i bibeln om den bortstötta slavflickan Hagar som körs ut i öknen tillsammans med sitt nyfödda barn, för att sedan räddas av guds barmhärtighet. I brevets avslutning står ” Gud älskar dig, precis som du är.” Men just detta menar Ann-Marie Jönsson från Föreningen för transpersoner kan upplevas som kränkande för den som inte är troende även om intentionen är god.
– Att få guds välsignelse när man inte har bett om den, att någon vet ens bästa, det kan upplevas nedsättande hur välment budskapet än är, säger Ann-Marie Jönsson.
Cecilia Redner poängterar att avsikten med brevet endast var att visa sitt stöd och inte att värva fler till Svenska kyrkan.
– Om man inte är troende kan man bortse från den delen i brevet och ta till dig det som du tycker är relevant.
Har ni internt stöd för innehållet i brevet?
– Vi fick bara på några timmar 700 underskrifter och nu är det över 1000, så stödet har varit enormt. Sedan finns det ju givetvis andra uppfattningar. Kyrkan är ingen åsiktsgemenskap utan en troendegemenskap, där många åsikter kan rymmas och sedan får vi hantera det skavet, säger Cecilia Redner.
