Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Svenska elevers skolresultat stiger

De svenska 15-åringarna som deltog i Pisa 2018 fick högre poäng i alla tre ämnen jämfört med förra Pisamätningen.
Sverige ligger nu genomgående över OECD-genomsnittet.
De svenska resultaten i världens största elevstudie, Pisa, skickar alltså positiva signaler. Det framgår av OECD:s internationella Pisarapporter som TT tagit del av.

En jämförelse med tidigare svenska insatser visar att kullen född 2002 lyckades få ännu högre poäng än de som skrev proven 2015, vilket var det år nedgången bröts. OECD påpekar att förbättringen från 2015 till 2018 inte är statistiskt säkerställd, men Sverige är tillbaka på en nivå den var i början av mätningarna.

En jämförelse med andra OECD-länder ger besked att de svenska eleverna ligger över genomsnittet i samtliga tre kunskapsområden: läsning, matematik och naturvetenskap. Förra gången, i Pisa 2015, var det endast i läsförståelse som de svenska eleverna låg över OECD-snittet. I de övriga två ämnen låg Sverige på en genomsnittlig nivå.

Bild: Roland Lundgren (Arkiv)

Upp för pojkar

En positiv signal i Pisaresultaten är att pojkarna knappar in på flickorna vad gäller läsförmåga. Det är ett globalt fenomen att flickor generellt är bättre läsare, men i Sverige har gapet minskat. Nu senast låg flickorna 34 poäng högre än pojkarna, i nivå med OECD-snittet på 30 poäng. År 2009 var skillnaden i Sverige 46 poäng, men sedan dess har pojkarnas resultat förbättrats medan flickorna legat på samma nivå.

OECD konstaterar vidare i sin landsammanfattning för Sverige att poängen stigit sedan 2012 trots att andelen elever med utländsk bakgrund ökat. Om andelen elever med utländsk bakgrund varit densamma 2009 som 2018 hade poängen i läsning då legat nio poäng lägre.

Men i den svenska elevgruppen syns ändå en tydlig resultatskillnad i läsning mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund: de med svensk bakgrund fick så mycket som 83 poäng högre i genomsnitt. Tas socioekonomiska faktorer med i beräkningen blir skillnaden till 54 poäng.

Likvärdighet

Vad gäller likvärdighet, alltså en skola där alla elever oavsett bakgrund och val av skola ges samma chanser att lyckas, ligger Sverige fortfarande på ett OECD-snitt. Då ska man veta att Sverige i början av 2000-talet hade ett relativt likvärdigt skolsystem, enligt Pisa.

Ett mått på den bristande likvärdigheten i Sverige, och OECD i genomsnitt, är att elever med gynnad social bakgrund fick 89 poäng mer i läsning än elever med svagare socioekonomisk bakgrund 2018. I Pisa 2009, då läsning också var huvudämnet i Pisa, var den svenska poängskillnaden 91.

Dessutom visar Pisa 2018 att svenska rektorer på mer utsatta skolor i högre grad vittnade om lärarbrist, än vad rektorer på skolor med enklare grundförutsättningar gjorde.

Studiero

I den svenska skoldebatten har det talats mycket om stök i klassrummen. Pisaresultaten ger en indikation på vad det kan innebära. Det visar sig att de elever som vittnat om att läraren ofta fick vänta en lång stund innan det blivit lugnt presterade 14 poäng lägre i läsning än de som hade studiero. Hänsyn har då tagits till andra faktorer.

Å andra sidan verkar elever i alla OECD-länder ha samma erfarenhet: var fjärde elev i Sverige och OECD som helhet uppger att tid spills på att det ska bli lugnt i klassrummet.

Bäst i Pisa

Kärnan i Pisa 2018 är alltså att Sverige återigen ligger över OECD-snittet i samtliga tre ämnen. Men vilka fick högst poäng?

I OECD-gruppen utmärker sig Estland, med högst poäng i läsning (523) och naturvetenskap (530). Japan hade högst poäng i matematik (527).

Av de nordiska länderna hade Finland högst poäng i läsning (520) och naturvetenskap (522), Danmark högst i matematik (509).

Men de allra högsta poängen hamnade i Kina, närmare bestämt i Beijing, Shanghai, Jiangsu och Zhejiang, med 555 poäng i läsning, 591 i matematik och 590 i naturvetenskap.

Pisa (Programme for International Student Assessment) är en internationell studie som mäter 15-åringars förmågor i läsning, matematik och naturvetenskap. Den genomförs vart tredje år, och resultaten presenteras med ett års fördröjning.

Pisa drivs av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Nationellt ansvarig är Skolverket. Sveriges kostnad för att delta i Pisa är ca 14,4 miljoner kronor per treårscykel.

I Pisa 2018 har drygt 5 500 elever deltagit, fördelade på 223 skolor. Den stora majoriteten av de svenska eleverna, 96 procent, gick i årskurs 9 när de skrev proven. Eftersom det alltid är 15-åringar som testas är det årskullen född 2002 som svarade i Pisa 2018.

Totalt har cirka 600 000 elever i 79 länder eller regioner svarat på frågorna i Pisa. Elevgruppen representerar hela 32 miljoner elever.

OECD har ett nytt, fjärde kunskapsområde i Pisa 2018: global kompetens. Resultaten i denna del presenteras först 2020. Sverige har inte deltagit i den.

Källor: OECD och Skolverket