Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Svårt ge dementa rätt diagnos

Läkare misslyckas ofta med att ge dementa rätt diagnos. I en studie i Lund var diagnosen fel för mer än var tredje patient.

Resultatet är chockerande, tycker docent Elisabet Englund, en av forskarna bakom studien vid Skånes Universitetssjukhus i Lund.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

För 176 demenspatienter har den diagnos de fick av sjukvården jämförts med fynden när deras hjärnor granskats efter döden. I knappt hälften av fallen var diagnosen helt korrekt, men i 37 procent av fallen helt fel.

– Risken finns att man genom feldiagnos avstår från den bromsmedicin som finns mot bland annat alzheimer, säger Englund.

Omvänt kan patienter som fått sådana mediciner helt i onödan drabbas av biverkningar. Fel diagnos innebär också en risk för felbedömning av sjukdomens ärftlighet.

Men det är svårt att ställa rätt diagnos vid demens. Ryggmärgsprov och avbildning av hjärnan är de tekniska hjälpmedlen. I övrigt handlar det mycket om erfarna läkares tolkning av patientens symptom.

Här vill Elisabet Englund se ett tätare utbyte mellan läkarna och de neuropatologer som studerar hjärnorna efter döden. Då kan diagnoserna bli säkrare, menar hon. En dag kan det komma mediciner som botar former av demens.

– Då kan vi inte stå där och inte ens känna igen sjukdomarna, säger hon.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.