Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Efter att en morddömd 32-åring lyckats springa ifrån sin bevakare höjs röster kring hur säkerheten ska garanteras under permissioner. Arkivbild.

Svår avvägning när permission ska beviljas

För andra gången under sommaren har en morddömd person lyckats rymma. Kriminalvården ska utreda sina rutiner, men betonar att permissionen utgör en viktig funktion för att återanpassa brottsdömda till samhället.

Den morddömde 32-årige mannen som under onsdagen rymde i samband med en permission i Kalmar är fortfarande på fri fot. Mannen, som enligt polisen inte är en fara för allmänheten, befann sig i stadsparken tillsammans med sin familj och en kriminalvårdare när han lyckades springa iväg.

- Kriminalvården har startat en egen utredning för att se om vi begått några fel i några rutiner, och i så fall vad vi ska göra för att det inte ska inträffa igen, säger Albert Gegaj, ställföreträdande kriminalvårdschef i Kalmar.

Den förrymda mannen är den andra morddömde personen som lyckats ta sig fri under sommaren. I mitten av juli rymde en 25-årig man i samband med en fängelsetransport utanför Laxå.

Individuell bedömning

Att en fängslad person avviker i samband med en permission hör inte till vanligheterna.

- Under 2017 utfärdade Kriminalvården över 16 000 permissioner och av dem hade vi endast 54 avvikelser. Det är väldigt få fall där vi har den typen av allvarliga incidenter som den vi hade i går i Kalmar, säger Albert Gegaj.

Inför en permission görs alltid en individuell riskbedömning, där Kriminalvården via en mängd olika faktorer avgör hur stor risken är att personen kommer att avvika. I samband med det bestäms också vilken utrustning som vårdaren som övervakar permissionen ska ta med sig.

- När det gäller tillsynspermissioner, som i fallet med Kalmar, så har man med sig mobiltelefon och radioutrustning. Kriminalvården bär inte vapen, säger Albert Gegaj.

- Om vårdaren upptäcker att en person försöker avvika vid en tillsynspermission så är rutinen att man ska försöka tala personen till rätta. Lyckas man inte så larmar man polis och kriminalvårdens vaktbefäl.

Viktig funktion

När en intagen gör ett rymningsförsök försämrar personen sina möjligheter till att medges framtida permissioner. Men en rymning ska inte påverka hur Kriminalvården generellt bedömer andra intagna.

- Nej det påverkar inte, som lagstiftningen ser ut så har vi en individuell bedömning, säger Per Henrik Hedbrant, ställföreträdande chef på Kriminalvårdens rättsenhet.

Hedbrant betonar att permissionen utgör en viktig del av det frigivningsförberedande arbetet.

- Det kan vara en svår avvägning innan en person beviljas permission, men den utgör ofta den mest betydelsefulla länken mellan fängelset och övriga samhället. Dels för att man ska komma i kontakt med hur samhället förändrats medan man suttit mer eller mindre isolerad, men också för att man ska kunna upprätthålla kontakt med familj och andra stödjande personer på utsidan. Så man har ett socialt nätverk när man kommer ut ur fängelset.

M vill se fler fotbojor

Under torsdagen gick Moderatledaren Ulf Kristersson ut i media med att han vill skärpa användningen att fotbojor.

- Det här är helt oacceptabelt att två personer som är dömda för mord inom loppet av 14 dagar bara springer iväg från Kriminalvården. Det finns ett lagligt utrymmer för fotboja under permission, den måste användas och det måste vara fotbojor som man inte bara kan ta av sig, säger Kristersson.