Svårt för socialtjänsten bryta ungas kriminalitet

Att bryta nyrekryteringen till de kriminella nätverken pekas av både politiker och polis ut som helt centralt för att bryta det ökande gängvåldet. Skjuts eller fängslas en ung man står 10–15 nya i dag beredda att kliva upp, enligt polisen.

Caroline Seyfali träffar i sitt jobb som samordnare för sociala insatsgrupper i Rosengård i Malmö tungt kriminella personer som bestämt sig för att hoppa av. Trycket på enheten har ökat rejält det senaste året. Det grova våldet skrämmer även många kriminella, säger hon. Men socialsekreterarna är för få och både utredningar och insatser fördröjs.

Hon är kritisk till att socialtjänsten inte fått ta del av någon motsvarande satsning som polisen.

– Självklart måste man stärka alla led i kedjan för att det brottsförebyggande arbetet ska bli effektivt, säger Caroline Seyfali.

Prioriteras bort

Socialtjänstens insatser omfattar allt från samtal till tvångsomhändertagande på institutioner. Vill man bryta nyrekryteringen till gängen är tidiga insatser ofta avgörande, enligt Lina Svärd, socialsekreterare i Malmö som numera arbetar fackligt på heltid.

– Det man vill är ju att fånga upp personer så tidigt som möjligt, innan det gått för långt. Innan man har börjat sälja droger eller är inne i grov kriminalitet, säger Lina Svärd.

Men i det pressade läge som i dag råder i många kommuner är det just förebyggande insatser, som inte är lagstadgade, som prioriteras bort.

– I stället för att tidigt fånga upp tvingas man prioritera det som är akut och allvarligt, för man har inte utrymme att göra både och. Så situationen hinner bli mer allvarlig och då är den också ofta svårare att vända, säger Lina Svärd.

Bristande kunskaper

Det här är en stor utmaning för socialtjänsten, anser Torbjörn Forkby, professor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet.

– Socialtjänsten skulle behöva komma in när unga är mellan 11 och 13 år i mycket högre grad, säger han.

I den åldern påbörjas frigörelsen från familjen och influenserna från äldre kompisar är vara starka. Samtidigt finns fortfarande flera band till välfungerande sammanhang, som skolan, där man kan nå fram med stärkande insatser.

Men socialtjänsten har fler svårigheter när det gäller att hantera unga på väg in i kriminalitet, anser Forkby. Det handlar både om bristande kunskaper generellt om hur gäng ser ut och fungerar, och om hur det ser ut i den egna stadsdelen.

– Det är inte alltid man har den typen av nära kontakt med ungdomarna, vilka som umgås med vilka och så vidare. Mycket tid går åt till att dokumentera och hålla den byråkratiska processen igång. Väldigt lite tid går till direkt arbete med olika grupper, säger han.

Får färre insatser

En studie av myndigheten Vårdanalys har samtidigt visat att just den grupp som oftast är aktuell i gängproblematiken, unga killar med utländsk bakgrund, är den som får minst insatser av socialtjänsten. Det var också den grupp där samtycke till insatser oftast saknades.

– Det skulle kunna förklaras av att tilliten till socialtjänstens insatser kan vara lägre i denna grupp. Det kan också handla om att inställningen generellt till att ta emot stöd är lägre bland pojkar än bland flickor, säger Torbjörn Forkby.

Oavsett är detta något som socialtjänsten borde sätta fokus på för att få till en förändring, anser han.

Även från polishåll har man observerat resursbristen hos socialtjänsten. I dag saknar såväl polis som socialtjänst kapacitet att angripa flera fronter samtidigt, anser Frida Nordlöf, gruppchef för polisen i Järva i Stockholm.

– Ska vi satsa på de yngre som är på väg in, eller de som precis kommit in, eller ska vi satsa på ren avhopparverksamhet, alltså de som redan sitter hos Kriminalvården och lotsa dem så att de inte återgår? Vi har inte resurser att jobba på alla plan lika mycket samtidigt, säger Frida Nordlöf.

Satsa lika

Ofta brister det också i kommunikationen med socialtjänsten kring brottsaktiva barn, säger hon.

– Det vi rapporterar är inte alltid det som socialtjänsten behöver för att kunna sätta in sina åtgärder. Vi kan tycka att vi har larmat om den här ungdomen tio gånger, men inget av det är kanske användbart för socialtjänsten som efterfrågar helt andra saker. Där skulle vi önska en tydligare återkoppling.

Borde satsningen på polisen, som kallats historisk, motsvaras av en lika stor särskild statlig satsning för att stötta socialtjänsten?

I princip vore det rimligt, menar Forkby.

– Om repressiva insatser och stödjande insatser ska gå hand i hand borde en satsad krona på polisen motsvaras av en satsad krona på förebyggande insatser, säger han.

Skapa alternativ

Men det handlar också om hur resurserna används, påpekar han.

– Det viktiga arbetet med att stoppa nyrekrytering, och även att stödja vägen från att hoppa av från gänget, kommer att handla om att skapa positiva sammanhang och alternativ – och här handlar det i första hand om att stärka det som fungerar skyddande kring personer och grupper och därefter motverka olika former av risker, säger Torbjörn Forkby.

Anja Haglund/TT