Genom att jämföra hur det har gått för barn vars föräldrar dömts till kortare fängelsestraff, respektive andra påföljder för liknande brott, har Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (Ifau) velat undersöka vilken effekt fängelsestraffet får för barnen, snarare än brottsligheten i sig.
Barn till föräldrar som dömts till fängelse har mer sällan en gymnasieexamen och har sämre betyg i grundskolan, visar studien. En lägre andel av dem är anställda vid 25 års ålder och en större andel av dem är också själva kriminella i tonåren.
– Det vi har sett är att det går sämre för dem som har föräldrar som dömts till fängelse. Det är viktigt veta att det är fängelsedomen i sig som påverkar barnen snarare än andra saker. Då är det lättare att veta vad som behöver göras för att hjälpa dem, säger Hans Grönqvist, forskare vid Uppsala universitet och medförfattare till studien.
"Enorm oro"
Det finns flera olika anledningar till att barn till fängelsedömda har det svårt, säger Madelein Kattel, verksamhetschef på organisationen Bufff som ger stöd till barn och ungdomar som har en anhörig i fängelse.
– De här barnen bär ofta på en enorm oro. Har de inte fått information om hur det ser ut i fängelset kan det lätt skapas fantasier. De kan oroa sig för hur föräldrarna har det, om folk är elaka i fängelset och om föräldern får mat. Den oron tar upp mycket av barnens tid och då är det självklart att det är svårt att koncentrera sig i skolan, säger Madelein Kattel.
Att separeras från sin förälder och stigmat kring hur andra i ens närhet ska reagera påverkar barnen, säger hon. Ofta har barnen också svårt att få stöd från den närmaste omgivningen, då den andra föräldern som är kvar hemma också kan må mycket dåligt.
"Mycket skam"
– Vi ser att barnen bär på mycket skam. De har förlorat en förälder och upplever en förlust av en viktig vuxen, samtidigt får de inte sympatier från omvärlden som när en förälder blir sjuk eller avlider, säger Madelein Kattel.
Det är kommunen, genom Socialtjänsten, som har det yttersta ansvaret för att barnen får den hjälp de behöver. Nära åtta av tio av Sveriges kommuner har inga specifika insatser för barn som har frihetsberövade föräldrar, visar en kartläggning av Socialstyrelsen från 2018.
– Landets kommuner behöver ta sitt ansvar, och det behövs nationella riktlinjer och nationella medel för den här frågan, säger Madelein Kattel.
Jenny Rydberg/TT
I studien har forskarna följt cirka 40 000 barn, vars föräldrar dömts till fängelse någon gång mellan 1997 och 2004.
De har jämförts med en grupp på runt 130 000 barn, vars föräldrar har åtalats för liknande brott men inte dömts till fängelse utan andra påföljder, ungefär 6 procent av dem beräknas ha frikänts. Andra påföljder kan bland annat vara böter eller villkorlig dom.
Det som föräldrarna i de båda grupperna har åtalats för är brott som kan ge kortare fängelsestraff.
Barnen som följts i studien var mellan 3 och 14 år gamla när föräldern dömdes.
Källa: Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering