På den vänstra bilden är lövverket fotograferat som vi människor normalt ser det. Till höger har samma lövverk fotograferats med en specialkamera för att efterlikna färgseendet hos fåglar.
På den vänstra bilden är lövverket fotograferat som vi människor normalt ser det. Till höger har samma lövverk fotograferats med en specialkamera för att efterlikna färgseendet hos fåglar.

Studie ger fågelperspektiv på tillvaron

Fåglarna har en annan syn på världen än människan. En blick som fångar mer kontrast och är livsviktig, enligt en studie från Lunds universitet.

ANNONS
|

Med hjälp av en specialbyggd kamera och olika datorberäkningar har forskare kunnat återge hur en fågel ser på verkligheten.

Färgseendet hos människan bygger på de tre grundfärgerna rött, grönt och blått. Hos en fågel återfinns samma färger plus en ytterligare, en ultraviolett.

Den extra grundfärgen ger fördelar, enligt Dan-Eric Nilsson som är professor på Biologiska institutionen vid Lunds universitet, och en av forskarna bakom studien.

Fåglarna upptäcker kontraster bättre och kan urskilja enskilda löv och vad som är ovansida och undersida.

- De ser den tredimensionella strukturen i lövverket vilket de har nytta av om de ska flyga igenom det eller leta efter föda som insekter eller insektslarver på bladytorna, säger han.

ANNONS

Nästa steg är att byta filter på kameran och att byta djurgrupp att studera.

- Så att vi också kan se vad bin kan se och vad fjärilar kan se, säger Dan-Eric Nilsson.

Insekter som djurgrupp är särskilt intressant eftersom deras syn skiljer sig ännu mer från människans.

TT

Fakta: Så gick studien till

Genom en specialbyggd kamera och datorberäkningar kunde forskarna se på världen med en fågels blick.

Kameran användes i fåglarnas naturliga miljöer. Då upptäcktes skillnader i hur en människa såg på ett lövverk, jämfört med de detaljer som kameran och fågelseendet bjöd på.

Fågelseendet med den ultravioletta grundfärgen gäller nästan alla fåglar. Men det finns undantag, såsom ugglor och pingviner.

Studien finns publicerad på Nature Communications sajt.

Källa: Lunds universitet

ANNONS