Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

"Stress och dataspel ger unga migrän"

Migränsjukdomen kryper ned i åldrarna. Flera undersökningar visar att allt fler drabbas redan som barn. Stress och dataspelande ligger bakom, enligt huvudvärksexperten Carl Dahlöf.

– Det är stor skillnad på hur vi levde på 50-talet och det sätt vi lever i dag. Det gäller inte minst det här med att barnen sitter framför dataspel med flimrande skärmar i flera timmar. Vi vet att hjärnan hos dem som har migrän är känslig mot flimrande ljus och det är precis det man utsätter sig för när man spelar, säger Carl Dahlöf, överläkare och professor vid SDS-kliniken i Göteborg.

Men han tror också att det faktum att många barn i dag har sina dagar och kvällar sprängfyllda med aktiviteter har en negativ påverkan när det gäller risken att utveckla migrän i unga år.

– Många kastas mellan aktiviteter. Jag tycker att jag ser många föräldrar som inte gör något annat än skjutsar från skridskoåkning till ridning och så vidare, säger Carl Dahlöf.

Kryper ner i åldrarna

Han berättar om en studie bland skolbarn mellan 7 och 15 år i Uppsala, där det visade sig att andelen barn med migrän hade fördubblats, från 4 procent 1955 till omkring 8 procent femtio år senare.

En undersökning i Finland mellan 1974 och 1992 visar också att andelen förstaklassare med migrän på en undersökt skola hade ökat från 1,9 procent till 5,7 på 18 år. När man återkom till samma skola 2002 visade det sig att andelen barn med migrän hade ökat till 12,8 procent.

Samtidigt som sjukdomen visat sig krypa ned i åldrarna finns det ingenting som pekar på att det totala antalet personer som lider av migrän har ökat. Omkring 13-15 procent av den vuxna befolkningen lider av migrän.

– Den siffran ligger still över tid. Jag tolkar det som att det egentligen inte är så att sjukdomen har ökat, men hos dem som har benägenhet att utveckla migrän har sjukdomen krupit ned i åldrarna och ger sig till utryck tidigare, säger Carl Dahlöf.

De flesta som har migrän känner sin sjukdom så väl att de vet vilka faktorer som brukar ligga bakom när de får ett anfall. För många, både vuxna och barn är stress en viktig faktor, men även hur man äter och dricker har betydelse för många.

– För barn är det viktigt att man äter regelbundet och får sova ordentligt. Där tror jag att många slarvar i dag. Om man inte gillar maten i bamba tar man någonting annat i stället och så kommer rutinerna ur balans, säger Carl Dahlöf.

Kan börja i magen

Han säger också att migränen hos många barn och ungdomar kan utlösas av det han kallar förväntansstress.

– Exempelvis att man är glad över att man ska gå på Liseberg till helgen, eller ha födelsedagskalas, säger han.

Barns migrän liknar i mångt och mycket vuxnas, men sätter sig oftare i magen. För en del barn går smärtan upp i huvudet först i tonåren. Barns anfall är också ofta kortare än vuxnas.

– Ju äldre man blir, ju mer befäst blir sjukdomen. För varje anfall aktiverar man smärtbanor. Den bästa behandlingen för ett barn med migrän är att ta det åt sidan så att det i bästa fall får sova en timma. Då är de lika pigga som innan och anfallet har normalt gått över. Så är det inte hos vuxna, säger Carl Dahlöf.

Hur behandlar man annars barns migrän?

– När det gäller barn så fokuserar behandlingen mycket på att berätta hur barnet kan förhålla sig till sin sjukdom och undvika riskfaktorer. Att äta regelbundet och ta ett mellanmål om det behövs. Men om det inte hjälper så får barnen samma behandling som vuxna, läkemedel när anfallen kommer och i värsta fall mediciner dagligen i förebyggande syfte, säger Carl Dahlöf.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.