Stor ökning av tillfälliga uppehållstillstånd väntas

Migrationsverket höjer prognosen för inkomna förlängningsärenden inom anknytning till 17 000 ärenden från och med 2023 och till 30 000 ärenden för 2024. Detta ska jämföras med cirka 10 000 ärenden per år enligt myndighetens tidigare prognoser.

Den nya prognosen är gjord utifrån den ändrade utlänningslagen som började gälla den 20 juli, efter att den tillfälliga lagen löpte ut den 19 juli.

Den största förändringen i lagen är att tidsbegränsade uppehållstillstånd blir huvudregel för de som beviljas asyl, med undantag för kvotflyktingar, i stället för permanenta som varit huvudregeln sedan 1984 och fram till flyktingkrisen 2015.

För att få permanent rätt att stanna krävs att den sökande har haft minst tre år av tillfälliga uppehållstillstånd och kan försörja sig själv. Migrationsverket väntar sig nu både fler och mer utredningskrävande ärenden ju längre en person vistats i landet.

– På det stora hela blir det fler ärenden för oss, även om det är färre antal människor. Det är för att vi kommer att ha fler förlängningsärenden och det får även en ackumulerande effekt, säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik till TT.

"Får ställa om"

Enligt Mikael Ribbenvik har myndigheten resurser för att möta det ökande antalet ansökningar de närmaste åren, samtidigt som man står inför en stor omställning.

– Vi får ställa om kompetenserna och ha fler som jobbar med vissa ärendeslag än tidigare, men det är även omfattande utbildningsinsatser i och med den nya lagen. Sedan kommer vi nog också se att vi behöver göra stora insatser i takt med att praxis för den nya lagen sätter sig.

TT: Kan det bli aktuellt med nyrekryteringar?

– Myndigheten på det stora hela minskar, men även en organisation som minskar har ett omfattande rekryteringsbehov. Vi rekryterar ju personer hela tiden.

Färre medborgarskapsansökningar

Samtidigt skriver Migrationsverket ned prognosen för inkomna medborgarskapsansökningar med 4 000 för 2024. Myndigheten väntar sig en förskjutning av ansökningarna, då det i regel krävs att sökande har permanent uppehållstillstånd för att beviljas svenskt medborgarskap.

– Där är vi inne i en puckel just nu. Det beror på att väldigt många människor kom och fick tillstånd för fem år sedan och därför har vi väldigt många medborgarskapsärenden och långa väntetider, säger Mikael Ribbenvik och fortsätter:

– I takt med att den här lagstiftningen införs kommer vi se att detta påverkar medborgarskapsärenden väldigt mycket. Det blir betydligt färre ansökningar men det kommer märkas först efter 2024.

För att korta handläggningstiderna pågår en förstärkning av prövningsresurserna. Myndigheten räknar med att avgöra cirka 120 000 medborgarskapsärenden nästa år jämfört med 60 000–80 000 per år under 2018-2020.

– 2023 är vi i kapp med det, då kommer vi att ligga på sex månader.

Sänker asylprognos

Nedtrappade reserestriktioner väntas leda till att fler söker asyl i Sverige under det andra halvåret i år och efter pandemin antas antalet asylsökande närma sig de nivåer som innan pandemin bröt ut.

Trots det sänker Migrationsverket prognosen över hur många som väntas söka asyl i Sverige under året till cirka 13 000, en minskning med 2 000 personer jämfört med föregående prognos.

– Det är ett enormt skifte som pågår mellan ärendeslag. Förr var asyl det absolut största ärendeslaget, nu är det det minsta. Nu har vi betydligt fler arbetstillståndsärenden och medborgarskapsärenden.

En av orsakerna är att införandet av en lista över säkra ursprungsländer bedöms påverka antalet asylsökande framöver. Listan ger Migrationsverket rätt att avvisa personer från länder på listan med omedelbar verkan.

Migrationsverket har också fattat ett beslut om verkställighetsstopp till Afghanistan med anledning av det snabbt förändrade säkerhetsläget i landet. Beslutet innebär att inga avvisnings- eller utvisningsbeslut kommer att verkställas till landet. Detta gör att prognosen för antalet självmant återvända under året, justeras ned med 1 900 utresta personer jämfört med föregående prognos.