–Ser man på själva frekvensen och mängden när det gäller narkotiska läkemedel har det sedan början av 2000-talet skett en enorm ökning. Från att i början av 2004-2005 handla om mellan 100 000 och 300 000 beslagtagna tabletter per år ligger vi de senaste åren på mellan 500 000 till 1 miljon tabletter årligen. Det är en enorm ökning, säger Lars Hansson, Tullverkets specialist på narkotikafrågor.
Narkotiska läkemedel är i dag den näst vanligaste drogen i Sverige efter cannabisharts och marijuana sett till antal beslag. När Tullverket och polisen senast slog ihop sin statistik över beslagtagen narkotika år 2013, stod marijuana och cannabisharts för knappt 45 procent av alla narkotikabeslag. På andra plats hamnade narkotiska läkemedel med drygt 28 procent. Situationen ser inte annorlunda ut i dag.
–Det är ett enormt flöde. Och det är inte bara ungdomar och missbrukare som beställer längre. Det är även äldre som gör det. Och det är kanske logiskt. Det är enklare, man slipper gå till apoteket och det är ofta mycket billigare. Skillnaden är att när det är Ada, 80 år, så är det vanligtvis barn eller barnbarn som hjälpt till att göra beställningen, säger Lars Hansson och tillägger:
–Narkotikaläkemedel är ett väldigt stort problem. Det är den nya internetdrogen på sätt och vis. Men vi glömmer ofta bort läkemedlen i debatten – många förknippar det inte med knark på samma sätt som med andra droger, säger Lars Hansson.
Han säger att den medicintyp som Tullverket beslagtar mest i dag är det lugnande läkemedlet bensodiazepiner. På senare tid handlar det också mycket om smärtstillande läkemedel – framförallt tramadol och andra opioider. En trend man sett är att många nya utländska läkemedel ofta säljs via nätet innan svenska myndigheter hunnit klassa dem. På bara några år har en mängd nya läkemedelspreparat dykt upp.
–Det finns ju så extremt många varianter. Som exempel så har det bara de senaste åren dykt upp en rad bensodiazepiner som inte varit kända på missbruksmarknaden tidigare eftersom de inte skrivits ut här. En del har inte ens hunnit klassas som läkemedel. Det är först efter våra beslag som svenska myndigheter kunnat narkotikaklassa dem. Substanserna kan ha namn som Etizolam, Flubromazalon, Diclazepam och Pyrazolam men fungerar i praktiken som benso, säger Lars Hansson.
Det är inte bara Tullverket som sett en ökning av medicinerna genom åren. Bara förra året skickade polisen knappt 750 000 beslagtagna tabletter till Nationellt Forensiskt Centrum (NFC) för analys. Året innan rörde det sig om 575 000 tabletter.
Under 2015 redovisade polisen drygt 10 000 beslag av bensodiazepiner, opioider och centralstimulerande läkemedel – en fyrdubbling på tio år. Majoriteten rörde bensodiazepiner men opioider stod för den största ökningen.
Precis som för Tullverket ligger läkemedel på andraplats efter cannabis sett till det som polisen beslagtar.
–Det är klart att situationen känns bekymmersam, säger Mika Jörnelius, ordförande i svenska Narkotikapolisföreningen.
Han menar att en stor del av de tabletter som polisen beslagtar via post är klassiska läkemedelspreparat. Men en stor del handlar inte om piller från utlandet – utan om mediciner som skrivits ut av läkare i Sverige.
–Den övervägande delen är legalt förskrivna läkemedel som sedan säljs vidare. Det är min bild, säger Mika Jörnelius.
Han efterlyser hårdare krav på läkare som skriver ut narkotikaklassade tabletter och föreslår även gemensamma journalsystem för hela sjukvården. Det hade kunnat förhindra att patienter får ut narkotikaklassade läkemedel flera gånger från olika läkare.
–Sen skulle vi inom polisen behöva fler satsningar mot narkotikahandeln. Vi behöver i större utsträckning kartlägga säljare, webbsidor på nätet samt stoppa att narkotikan når köpare ute på gatan, säger Mika Jörnelius.
