Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Statsminister Stefan Löfven (S) läser regeringsförklaringen i rikdagens kammare.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Statsvetare: C och L bockade av punkterna

C och L borde vara nöjda med Stefan Löfvens (S) regeringsförklaring, då han fick med stora delar av punkterna i det så kallade januariavtalet, enligt flera statsvetare. Samtidigt tyder en del av ministerutnämningarna på att statsministern vill ge rampljus åt sina tänkbara "kronprinsar".

Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet säger att Löfven i stort sett prickade av överenskommelsen mellan C, L, MP och S i sin regeringsförklaring.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

- Det fanns väldigt lite utfall åt något håll. Det var mer som att han lade fram "det här ska regeringen göra", steg för steg. Då är det klart att han undviker att tala om att en del av stegen tillkom till följd att man fått ge upp vissa viktiga socialdemokratiska saker, säger han.

Hinnfors har svårt att se att C och L skulle vara missnöjda med innehållet i talet.

- Jag är ganska säker på att Centerpartiet och Liberalerna satt med pennan i hand och bockade av punkterna i överenskommelsen.

Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, håller med.

- Det handlar om att nämna så många saker att det blir tydligt att det är fyra partier som står bakom detta.

Ovanlig regeringsförklaring

En ovanlig regeringsförklaring, men mindre höjda ögonbryn var det när Stefan Löfven presenterade sina statsråd, säger hon.

- I relation till det som diskuterats var det en ovanligt igenkännbar regering och många trodde nog att Löfven skulle göra en större ommöblering.

Statsministern har flera gånger kallats en "försiktig general", som gärna sitter still i båten. Vilket dagens utnämningar var i linje med, enligt Demker.

- Jag tror att det här blir en jobbig seglats för regeringen eftersom man har två partier utanför den formella regeringen som ändå kommer att påverka den politiska inriktningen. Då är det bra med erfarna personer som vet hur man roddar ett departement. För det kommer att bli jobbigt.

Tampas på departementet

Jenny Madestam, statsvetare vid Södertörns högskola, säger att det är förvånande att Löfven väljer ministrar från riksdagen i stället för namnkunniga personer från exempelvis facket.

- I MP:s fall är det förvånande att Amanda Lind lyfts in som kulturminister, då hon har uppskattats i partiet och betraktas som ett möjligt språkrörsämne, säger hon.

En av dagens mer uppmärksammade utnämningar var Anders Ygeman, som återvänder som statsråd efter att han 2017 lämnade efter IT-skandalen på Transportstyrelsen.

Ett väntat beslut, tycker Marie Demker, men det lämnar plats för nya frågor för S enligt Jonas Hinnfors.

- Det har talats om vikten av att ha en stark person som gruppledare nu när man förlägger mycket av diskussionerna till riksdagen, med två partier som står utanför regeringen. I det perspektivet hade man kunnat tro att Ygeman skulle varit kvar vid den posten, säger han.

"Kronprinsarna" stuvas om

Madestam lyfter fram utnämnandet av Mikael Damberg som inrikesminister med ansvar för polisen som dagens intressantaste.

- Detta är ett sätt att göra honom mer synlig. Han har varit osynlig som näringsminister och det är inte bra om han ska vara en tänkbar kronprins efter Löfven, när han lämnar, säger hon och fortsätter:

- Men även Ygeman är intressant. Han är också en kronprins i S, nu dock som andre minister på departement.