Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Soldater med kamouflagemålning under försvarsövningen Aurora 17 i höstas. Arkivbild.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Större försvar krävs mot framtida hot

Försvaret behöver fler krigsförband och mer materiel för att kunna försvara Sverige på lång sikt. Det framgår av Försvarsmaktens framtidsstudie med sikte på 2035.

I den så kallade perspektivstudien bedömer Försvarsmakten försvarets behov och vilka försvarsförmågor som kommer att krävas på lång sikt. Den tar sikte på tiden efter 2020 och fram till 2035.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Slutsatsen är att dagens försvar inte hänger med i den förändrade omvärldsutvecklingen. För att med rimlig risk kunna möta framtidens utmaningar bedömer Försvarsmakten att försvarsorganisationen behöver växa med fler krigsförband, ny materiel och nya förmågor.

Fler armébrigader

Exempelvis behövs fler armébrigader än dagens två, fler korvetter, ubåtar och stridsflygplan samt utökade resurser för ledning och logistik, uppger Försvarsmakten i ett pressmeddelande.

Därtill behövs även ökade satsningar inom cyber- och underrättelseförmåga, obemannade system och precisionsbekämpning med lång räckvidd.

Detaljer och siffror, till exempel på personalbehovet, presenteras vid en pressträff på fredagen.

Studien, som formellt kallas perspektivstudien, kommer vart femte år och är ett viktigt underlag för riksdagens nästa försvarsbeslut 2020 om den försvarspolitiska inriktningen för 2021–2025.

Räcker 168 miljarder?

Tidigare i veckan kom ett annat tungt underlag, materielutredningens betänkande. Enligt den skulle försvarsmaterielsatsningar på sammanlagt 168 miljarder kronor utöver dagens nivå, ge ett avskräckande försvar år 2030.

Den utredningen tar dock bara hänsyn till materielkostnader, inte kostnaderna för den personal som ska sköta till exempel ett utökat artilleri, fler ubåtar och fler fartyg.

I dag består Försvarsmakten av 50 000 kvinnor och män inklusive civilanställda och hemvärnets avtalspersonal.

"Nedrustade med råge"

På Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, tror man att materielutredningens 168 miljarder redan kan vara överspelade.

- För att få upp Försvarsmakten i krigsdugligt skick med nuvarande organisation kanske det räcker. Men Försvarsmakten har tidigare sagt att den har behov av en långt större organisation när det gäller personal och då även ett långt större materielbehov, säger Peter Nordlund, överingenjör på FOI.

Bakgrunden är de kraftiga neddragningar Sverige gjorde efter kalla kriget.

- Sverige nedrustade med råge efter murens fall. Vi gjorde det långt mer än de flesta andra länder, säger Nordlund.

Till det kommer den ständiga problematik som omger svensk försvarsekonomi: Priserna på militär materiel stiger betydligt snabbare än den allmänna prisutvecklingen.

Nya hål

- Man måste ändra principerna för prisuppräkning. Annars kommer det ständigt att dyka upp nya hål i försvarsbudgeten, säger Peter Nordlund.

Även från Försvarshögskolan (FHS) finns synpunkter på materielutredningen. Materielexpertis säger att det saknas ett tydligt inslag kopplat till framtidens cyberhot.

- Försvar mot cyberhot är inget enskilt materielsystem. Men det är en viktig arena som blir ett allt större hot mot Försvarsmaktens egna it-baserade system, säger kommendörkapten Ola Thunqvist, chef för sektionen för militärtekniska tillämpningar på FHS.

Materielutredningen lyfter fram behovet av exempelvis fler flygplan och fler ubåtar än vad som finns i dag. I sammanhanget saknar FHS ett tydligt resonemang kring vilken infrastruktur som krävs för att möta satsningarna på materielsystemen.

Det kan exempelvis handla om kostnadskrävande underhållsåtgärder, hangarer eller större och fler övningsfält.