Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Ett forskarteam vid Uppsala universitet har nyligen publicerat den första svenska studien om immuntester mot covid-19 i en vetenskaplig tidskrift.
Ett forskarteam vid Uppsala universitet har nyligen publicerat den första svenska studien om immuntester mot covid-19 i en vetenskaplig tidskrift. "Vi fick bara ett falskt positivt resultat av totalt 248 analyser av negativa kontrollprover", säger Åke Lundkvist, professor vid Uppsala Universitet. Bilden är en arkivbild och tagen vid ett annat tillfälle. Bild: Peter Steffen

Snabbtest för covid-19 visar framgång i ny studie

Ett forskarteam vid Uppsala universitet har nyligen publicerat den första svenska studien om immuntester mot covid-19 i en vetenskaplig tidskrift.
– Vi fick bara ett falskt positivt resultat av totalt 248 analyser av negativa kontrollprover, säger Åke Lundkvist, professor vid Uppsala Universitet.

Runt om i världen pågår ett intensivt arbete med att ta fram snabbtester för att se om man har varit sjuk i covid-19. I Kina används det på bred front, men ännu inte i Europa och USA.

Nu vill ett nystartat svenskt företag ändra på det. Bolaget har importerat ett test från Kina och i samarbete med en forskargrupp vid Uppsala universitet har tester utförts för att se hur tillförlitlig metoden är.

Studien är precis klar och i den har 153 personer deltagit, där 29 av dem hade insjuknat i covid-19.

– Det fantastiska är att vi fick en så pass hög specificitet, det vill säga vi fick bara ett falskt positivt resultat av totalt 248 analyser av negativa kontrollprover. Så även med det här begränsade materialet som vi har vågar jag säga att det är tillräckligt lovande för att det bör börja användas i den kritiska situationen vi har just nu, säger professor Åke Lundkvist som leder forskargruppen.

Ser om en person varit sjuk i covid-19

Den här typen av snabbtest eller antikroppstest görs via ett blodprov och mäter antikroppar mot det nya coronaviruset sars-cov-2 för att se om en person varit infekterad och utvecklat immunitet. Redan efter 10-15 minuter kan man läsa av testet. Det finns också ett kontrollband som visar om testet har fungerat eller inte.

Tanken med testet är att det ska köpas in och användas av vården och inte som ett självtest där privatpersoner utför testet på egen hand. Åke Lundkvist, som är mycket kritisk till självtester, ser framförallt att det bör användas på sjukhusens infektionsavdelningar och inom äldreomsorgen. Det skulle göra att berörd personal snabbt kan testas så att de inte behöver vara sjukskrivna för säkerhets skull bara för att de är lite förkylda. Dessutom kan även de som har haft infektionen utan några märkbara symptom få reda på att de redan är immuna och därmed inte riskerar att smitta någon.

– Det är superbråttom att få ut personalen i arbete igen, i infektionsvården och inom äldreomsorgen. Det kan handla om liv eller död, säger professorn.

Däremot lämpar sig snabbtester inte för akutpatienter, menar han. Där är istället att föredra den testmetod som grundar sig på en metod som kallas för PCR. Den används idag inom svensk hälso-och sjukvård och går ut på att man söker efter arvsmassa från viruset. Vanligtvis görs det genom tester från näsa och svalg.

– Den är jättebra och här kan ett snabbtest inte konkurrera. Däremot kan ett snabbtest ibland vara värdefullt som komplement när man ställer en diagnos på en patient. För har man ett positivt PCR-prov och dessutom har antikroppar då kan man vara ännu mer säker i att bedömningen blir rätt, säger Åke Lundkvist.

Används ännu inte i Sverige

När Folkhälsomyndigheten inom några veckor hoppas på att utöka provtagningarna till 100 000 tester i veckan är det just PCR-tester som avses. Problemet med att endast mäta förekomst av ett virus arvsmassa med PCR-tester är att det bara ger en bild av hur många akuta infektioner Sverige har vid just det tillfället. Antikroppstester ger däremot en bild av hur stor del av befolkningen som har blivit immuna.

– Om vi använder antikroppstester i större skala kan vi få en uppfattning om det som vi kallar flockimmunitet. Vi har inte börjat med det i Sverige ännu, men det skulle ge oss ett bättre verktyg att sia om framtiden, säger Åke Lundkvist.

När det kommer till de nya snabbtesterna menar Folkhälsomyndigheten att kunskap saknas om hur tillförlitliga de är. Men snart hoppas man veta mer för att även friska ska testas i större skala.

– Inom en vecka kommer vi att publicera på vår hemsida vad vi vet om de olika snabbtesterna, sa Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, tidigare i veckan till TT.

Det finns dock äldreboenden och sjukhus i Sverige som redan har skaffat antikroppstestet för att börja testa sin personal. Ett exempel är vårdbolaget Attendo som ska testa medarbetare på äldreboenden. Till en början rör det sig om 500 personer i Stockholmsområdet.

Anser att testet är tillförlitligt

Åke Lundkvist anser att studien av snabbtestet som han och hans kollegor vid Uppsala universitet nu tagit fram är tillräckligt tillförlitlig för att testet ska kunna användas i större skala redan nu. Men han är snabb med att tillägga att det inte är hans roll att råda över det. Det överlämnar han åt beslutande myndigheter.

Han hänvisar till att antikroppstestet är CE-märkt, det vill säga att den uppfyller EU:s hälso- och säkerhetskrav och kan alltså säljas på den svenska marknaden. Till skillnad från USA är det inte Läkemedelsverket som går in och godkänner en medicinteknisk produkt eller diagnostisk verktyg i Sverige. Däremot kan Läkemedelsverket som tillsynsmyndighet förbjuda om dokumentation saknas eller produkten används på ett otillbörligt sätt. Det var det som hände nyligen när försäljningen av två självtester för covid-19 förbjöds.

– Ett problem i sådana här sammanhang – och jag har aldrig sett något värre än situationen just nu – är att marknaden fullständigt har exploderat av kommersiella kit för att testa covid-19. Men ingen kan veta något säkert om kvaliteten på ett sådant kit innan man oberoende utvärderar testerna på ett sätt som tål en vetenskaplig granskning och som därefter kan publiceras i en vetenskaplig tidskrift, säger han.

Deras studie har godkänts för publicering i Infection Ecology & Epidemiology. Enligt Åke Lundkvist är detta den första svenska studien om snabbtest för det nya coronaviruset som är publicerad i en vetenskaplig tidskrift.

– Vi måste tänka pragmatiskt nu om det kan rädda liv.

LÄS MER: Så nära är vaccinet – de tävlar om förstaplatsen

LÄS MER: Nytt coronatest kan ge snabbare provsvar

LÄS MER: Ny coronaanalys ger hopp om immunitet

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.