Svensk och finländsk militär har ofta övat tillsammans, till exempel i Nordic Battlegroup 2007. Arkivbild.
Svensk och finländsk militär har ofta övat tillsammans, till exempel i Nordic Battlegroup 2007. Arkivbild.

Snabbare beslut krävs för militära insatser

Sverige måste snabbare kunna fatta beslut om militärt stöd till Finland eller om att begära finländskt stöd Därför föreslås regering i vissa fall få ta riskfyllda beslut på egen hand.

ANNONS
|

Det allt djupare militära samarbetet med Finland kräver att snabbare beslut om militärt stöd kan tas för att det ska vara trovärdigt. Den bedömningen gör regeringens särskilde utredare Ingvar Åkesson.

Utredningen föreslår en ny lag om operativt stöd mellan Sverige och Finland som bemyndigar regeringen att på egen hand ta beslut i tre olika situationer utan att gå via riksdagen.

Ej väpnat angrepp

En sådan situation är om Finland begär stöd för att hindra eller upptäcka en kränkning av finländskt territorium. Det kan handla om en pågående ubåtsjakt, bevakning av finländskt luftrum eller att skicka marktrupp för att bevaka landgränsen.

ANNONS

Om Finland är utsatt för ett väpnat angrepp ska dock riksdagen som i dag fatta beslut om militärt stöd, eftersom en sådan insats kan uppfattas som en krigsförklaring.

Ett problem är dock att avgöra om det handlar om en kränkning eller ett väpnat angrepp.

- Det ligger i regeringens hand att avgöra när det är krig. En kränkning kan ju eskalera och till slut uppfattar man det som ett väpnat angrepp, säger Ingvar Åkesson.

Svåra beslut

Han pekar också på att svenska styrkor som befinner sig i Finland för att hindra en kränkning kan bli utsatta för angrepp.

- Då kan man uppfatta det som att vi hamnat i en krigssituation, säger Åkesson.

- Så man får vara väldigt försiktig. Det rymmer reella faror.

ANNONS

Att inte behöva gå via riksdagen skulle kunna innebära att en minoritetsregering fattar beslut som drar in landet i krig. Ingvar Åkesson påpekar att det inte har varit utredningens uppgift att ta ställning till om det är lämpligt.

Tio dagar snabbare

Utredningen ser också två andra situationer där regeringen ensam bör få fatta beslut på egen hand. Den ena är när Sverige utsätts för ett väpnat angrepp och behöver begära omedelbar hjälp från Finland. Det andra är om Sverige behöver hjälp för att hindra en kränkning.

Genom att inte behöva gå via riksdagen så bedömer Åkesson att man kan korta beslutsprocessen med mellan en vecka och tio dagar i snitt.

Han betonar dock att regeringen måste ha föreberett väldigt noga för sådana beslut i alla tre fallen. Och den finländska och den svenska regeringen måste i förväg komma överens om vilka regler som ska gälla för styrkorna mer i detalj. Till exempel om en finländsk fartygschef som jagar ubåt på svenskt vatten ska få släppa sjunkbomber utan förvarning, vilket svenska fartygschefer får i Sverige.

TT

Fakta: Svensk-finskt militär samarbete

Sverige och Finland har inte ingått några rättsliga förpliktelser att försvara varandra. Beslut om militärt stöd ska därför fattas av regering och riksdag.

Utredningen föreslår att regeringen får fatta beslut på egen hand i tre fall:

• Om Finland begär hjälp för att hindra en kränkning

• Om Sverige utsätts för väpnat angrepp och behöver begära finländsk hjälp

• Om Sverige behöver hjälp för att hindra en kränkning

Riksdagsbeslut ska fortfarande behövas för att bistå Finland vid väpnat angrepp.

Utredningen föreslår också vilka befogenheter finsk trupp ska ha på svensk mark. Det handlar till exempel om att få spränga broar och hamnar.

Det svensk-finländska militära samarbetet håller på att fördjupas. Till exempel utvecklar länderna en gemensam maringrupp och säkra kommunikationer ska etableras.

Ländernas militär ska också kunna använda varandras landningsbanor och flygplatser

Källa: SOU 2018:31, regeringens direktiv till utredningen

ANNONS