Så beskriver Mats och Catharina Haqvinsson livet som tonårsföräldrar gånger tre.
Det är vanlig vardagkväll hemma hos familjen Haqvinsson i Mölnlycke. Mats har dukat fram hemlagad äppelkaka och vaniljsås i vardagsrummet, där levande ljus brinner i burspråk mot tyst villagata.
Kan svänga snabbt
Av de tre tonåringarna märks inte mycket.
- Men det kan svänga snabbt här, försäkrar Catharina och Mats från varsin mörkblå tygsoffa.
Kvällen när hon lyssnade på Mia Börjesson är ett exempel.
- Det blev en liten scen så Mats fick stanna hemma. Annars hade någon rymt ut och inte gjort något skoljobb den kvällen, förklarar hon odramatiskt.
Själv kände Catharina sig stärkt som förälder efteråt.
- Man tjatar och tjatar, jag tycker att jag har gränser och regler upp till tänderna. Jag skulle vilja ha mindre av tjat och färre regler - men märker ju att det inte går.
Tvivlar ibland
När barnen betygar att "alla andra får" och "alla andra föräldrar..." tvekar hon ibland.
- Tänk om de har rätt, tänk om jag är en regel-och betong-förälder? säger Catharina och skakar tvivlande på huvudet.
- Efter föredraget kände jag att det faktiskt är rätt att ha mycket regler. Dessutom var det skönt att höra någon säga att det inte bara är jobbigt att ha tonåringar, det är roligt också!
Förändringen märks i många fler viljor - åt olika håll. Tonåringar är oberäkneliga. Du kan inte på förväg veta hur de ska reagera. Det går inte att bara bestämma längre, "därför" är inget svar.
- Som förälder är du högst närvarande hela tiden, förklarar Mats.
- Jag tycker inte att det är så ohyggligt jobbigt, men konflikten ligger aldrig långt borta och det kan vara litet ansträngande. Det är ändlösa diskussioner hela tiden om samma saker. Ibland är det som att ha tre-åringar som alltid ska ha svar på frågan "Varför det?", suckar han.
Dottern Hilda tar plats i soffan och smakar på äppelkakan. När föräldrarna kallar familjen "ganska vanlig" invänder hon raskt att det kanske stämmer - "utom när det gäller maten".
Att satsa på en ordentlig middag tillsammans är viktigt.
- Att vi ska äta middag tillsammans vid sex -halv sju är sådant som vi kan diskutera i evigheter. Jag är väldigt förtjust i att laga mat och vill gärna ha den god och hemlagad, medger han som oftast fixar basen i familjens middag kvällen innan, säger Mats
Mat och sömn
När barnen var mindre handlade det mycket om mat och sömn för att de skulle må bra. Det är ungefär likadant nu, tycker hon.
- Jag var kanske säkrare som småbarnsförälder. Jag var inte en mamma som hetsade upp mig för minsta prick. Som tonårsförälder brottas jag med frågor hela tiden. Var är hon? Är jag för sträng eller för slapphänt? Vad skulle jag ha gjort i stället? Jag är tvungen att tänka efter mycket mer än när de var mindre, suckar hon.
Men trots osäkerheten skulle hon inte för en sekund vilja byta bort nuet som tonårsförälder.
- Det här är min vardag. Vi har ju skaffat tre barn för att vi ville ha tre barn. Och vi förstod ju att de skulle bli tonåringar - ungefär samtidigt också, skrattar hon och Mats instämmer.
Visst slår det gnistor även här.
- Jag har kortare stubin så det är oftast jag som exploderar, erkänner Catharina.
Och så målar hon upp "Exemplet sen vardagkväll": Sonen låtsats lägga sig men sitter framför dator med chips efter klockan 23, mamma jättearg, sonen lika arg vänder upp och ner på stor binge sorterad tvätt.
- Det är jätteviktigt att vara tydlig med vad man säger, gör och tycker. Men framför allt måste man också vara människa. Om vi bråkar måste man kunna säga förlåt. Vi är inte maskiner, poängterar Catharina.
En bra tonårsförälder är en som bryr sig.
- Vi är nog rätt bra på just det - att bry oss och lägga oss i. Men vi skulle behöva mer tid till att laga datorer, fixa cyklar och sådant. Man orkar inte hela tiden, slutar Mats.
