Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Snabba opionionsmätningar pressar små partier.

Snabba opinionsfrågor ger osäkra svar

Oftare och fortare - men opinionsmätningarna har också blivit allt mer osäkra. På några dagar har vänsterpartiet gått från 5,9 procent till 3,6 i olika mätningar. Och sanningen kan vara både och, eller mitt emellan.
För partier som ligger i närheten av fyraprocentspärren orsakar osäkerheten förstås mer oro än hos större partier. Och det är just de små partierna som Mikael Gilljam, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, menar påverkas av opinionsundersökningar.
- Ja, mest dem. När mätningen visar att partiet ligger under fyra procent kan väljarna tänka att en röst på dem är en bortkastad röst. Och motsatt, ett parti som mätningar visar ligger över spärren kan förlora annars tänkbara stödröster, och i själva verket kanske partiet ligger under fyra procent.
Större partier kan råka ut för att antingen locka väljare genom att framstå som "det vinnande laget", ett lag man vill tillhöra eller som "underdog", ett framgångsrikt lag som kan ha det tufft mot det största och behöver support.
- Ungefär som när Sovjet mötte Tjeckoslovakien förr i tiden, man höll gärna på Tjeckoslovakien.
Annars är det Mikael Gilljams uppfattning att partierna påverkas allt mindre av opinionsmätningarna som han anser har blivit allt mer osäkra.
- Dels har kvalitén blivit sämre med telefonurval istället för personurval. Dels är det svårare för instituten nu för tiden, när allt fler väljare är ombytliga och osäkra. Också det lägre valdeltagandet spelar roll för osäkerheten i mätningarna.
I valet till EU-parlamentet 2004 var valdeltagandet under 40 procent och enligt Sifos chef för opinionsundersökningar, Toivo Sjörén, det huvudsakliga skälet till att mätningarna missade framför allt Junilistans framfart.
- Svenska opinionsundersökningar håller väldigt hög internationella standard men det är också mycket tack vare det normalt sett höga valdeltagandet. När det sjunker blir mätningarna mycket svårare och mer osäkra.
Sifo gör elva mätningar om väljarsympatierna per år, förutom valår då de blir långt fler och går från månatliga till fler gånger i veckan. Ju tätare mellan mätningarna desto färre är det som tillfrågas.
En månatlig undersökning baseras oftast på knappt 2 000 intervjuer. I en sådan mätning har ett parti som socialdemokraterna en felmarginal på två procentenheter, upp eller ned. När s fick 34,1 procent i Sifos senaste mätning innebar det att partiet lika gärna kan ha haft stöd hos 31,5 som 36,7 procent av de som svarat på frågorna.
Mindre partier, som miljöpartiet och vänsterpartiet, har i en sådan mätning en felmarginal på en procent.
- Närmare än så behöver man inte komma för att ha rätt. Det skulle innebära väldigt stora urval för att komma närmare. Dessutom kommer vi alltid att utkrävas större precision än vad som är statistiskt möjligt, säger Toivo Sjörén.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.