Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Forskare har hittat höga koncentrationer av ämnen som uppstår när kroppen svälter hos älgar som lever vid kusten och i fjällen. Arkivbild.
Forskare har hittat höga koncentrationer av ämnen som uppstår när kroppen svälter hos älgar som lever vid kusten och i fjällen. Arkivbild. Bild: Heiko Junge/NTB Scanpix/TT

Snabba klimatförändringar får älgar att svälta

Snabba förändringar i klimatet kan leda till att älgar drabbas av svält. Särskilt utsatta är de som lever i fjäll- och kustmiljöer, visar forskning från Sveriges lantbruksuniversitet.

Nordliga miljöer världen över genomgår omfattande förändringar i både markanvändning och klimat i snabb takt. För att anpassa sig behöver de vilda djuren antingen ändra sin kost, sin energiförbrukning eller båda delarna.

– Älgar riskerar att drabbas av svält om deras livsmiljöer förändras för snabbt så att de inte hinner anpassa sig som art, säger Christian Fohringer, doktorand vid SLU:s institution för vilt, fisk och miljö.

Forskare vid SLU har studerat 264 älgar som lever i fjäll-, barrskogs- eller kustlandskap i Sveriges nordligaste delar. Genom att analysera blod- och spillningsprover som de samlat in under flera vintrar ser de vad älgarna äter och hur det påverkar deras ämnesomsättning.

Tecken på svält

Resultaten visar en tydlig koppling mellan tillgänglig föda och älgars mående. Älgarna i studien har ätit tall, björk, sälg, asp eller en blandning beroende på vad som finns tillgängligt i deras livsmiljöer. Hos de älgar som lever vid kusten och i fjällen hittade forskarna höga koncentrationer av ämnen som uppstår när kroppen svälter.

– Alla älgar tappar vikt på vintern men älgar som lever i skogslandet, där det totalt sett finns mer vintermat, behöver inte svälta lika mycket som älgar i fjällen eller vid kusten, säger Christian Fohringer.

Ingen buffert

Älgarna i fjällen och kusten tar igen vinterns svält under vår och sommar, då fjäll och kust under ett normalt år troligtvis erbjuder mer och bättre föda än skogslandskapet. Det behöver alltså inte vara sämre att vara älg i fjäll eller kust än i inlandet.

– Problemet är att om det blir en ökad störning i älgens livsmiljö kommer de älgar som finns i fjällen och vid kusten att påverkas mest. De är känsliga för snabba förändringar eftersom de inte kan buffra på samma sätt som älgar i skogslandskap, säger Christian Fohringer.

Kristina Erkenborn/TT

Christian Fohringer, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) institution för vilt, fisk och miljö.
Christian Fohringer, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) institution för vilt, fisk och miljö. Bild: Susanna Bergström/SLU