I helgen samlas riksdagens två krispartier för att peppa sina valarbetare inför den elfte september, Liberalerna har valkickoff i Norrköping och Miljöpartiet samlas för valupptakt i Karlstad. För båda partierna handlar det om att vinna eller försvinna.
L har inte varit över den magiska fyraprocentsspärren i GP/Sifos mätningar sedan augusti 2020, medan MP legat under spärren i över ett halvår.
Även om L:s opinionskris pågått längre, tog partiet ett energimässigt och symboliskt mycket viktigt kliv närmare spärren i GP/Sifos senaste mätning där man noterades för 3,6 procent. Sedan L i början av april bytte partiledare, från Nyamko Sabuni till Johan Pehrson, syns en tydlig uppgång.
– Vi har ett fortsatt tufft läge men vi känner att intresset ökar och vi närmar oss mycket goda chanser att klara det här valet på ett bra sätt, säger Pehrson.
”Krävs hårt arbete”
Någon sådan tendens syns dock inte hos Miljöpartiet, i stället har de gröna fortsatt att kana nedåt och landade senast på 2,7 procent – och har därmed en lång bit att klättra om man ska klara riksdagsspärren.
– Det är självklart inte ett enkelt läge. Vi har en väg att gå som kräver hårt arbete från alla inblandade nu, säger språkröret Märta Stenevi (MP).
Enligt Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, kan en förklaring vara att MP inte har lyckats slå mynt av det stora fokus som finns på klimatförändringarna, och den allmänna oro många väljare uttrycker.
– Man lyckas inte övertyga väljarkåren att det här är det parti som bäst representerar dem i de här frågorna. Det är ett jättestort dilemma för MP, säger han.
Samtidigt blir miljö- och klimatdebatten lätt teknisk, och svåråtkomlig för väljarna, och hamnar lätt i en diskussion om kärnkraft och energipriser.
När MP nu har valupptakt måste partiet, enligt Jonas Hinnfors, bestämma sig för om man helt ska skjuta in sig på miljön, där man har sin själ och legitimitet, eller satsa på en bredare palett och bli tydligare i frågor som till exempel skola och sjukvård, och då riskera att tunna ut själen i sitt budskap.
– Vi går till val på att bygga det nya gröna folkhemmet. Vi vill sänka utsläppen, stärka välfärden och öka jämlikheten, säger Stenevi.
Att MP har så svårt att locka väljare förklarar hon med andra partiers ointresse för miljöfrågorna. Detta tror hon dock kommer att bli en fördel för de gröna i valrörelsen.
– Jag tror att det blir tydligt nu när vi lämnat regeringen vilken skillnad vi gör där och hur viktiga vi är för svensk klimatpolitik. När vi sitter med i regeringen får vi klimatpolitik. Utan oss ser vi hur bensinpriserna sänks, miljöbudgeten slaktas och nya gruvor etableras.
Stödröster
För både MP och L är det nu viktigt att vara tydliga med var partierna står i regeringsfrågan, för att vinna stödröster, menar Hinnfors. Där har MP ett försprång som ett parti tydligt till vänster.
Att MP inte lika skarpt kräver att sitta i den regering man släpper fram, utan nöjer sig med att ha politiskt inflytande, öppnar också för stödröster. Partiet förordar en regering med S, V, MP och C efter valet i höst.
– Man måste visa vilket lag man tillhör om man ska få stödröster, säger Hinnfors.
För Liberalerna har krisen sin grund i att man varit djupt splittrat i hur man ska hantera SD, att man tappat väljare efter att ha lämnat januariavtalet och dessutom saknat tydliga sakpolitiska frågor att driva, enligt Hinnfors. Han säger att L är tydligare nu, men att eventuella röda linjer gentemot SD kan göra det svårare att få stödröster.
Där får han medhåll av Johan Pehrson.
– Inför valet 2018 uppfattade väljarna att vi skulle stödja en borgerlig regering och så stödde vi en socialdemokratisk, eller släppte fram den med ett viktigt innehåll så klart i januariavtalet. Många uppfattade det som ett avsteg från vad de hade trott, säger han och menar att många då blev ledsna.
– Men nu bygger vi upp det förtroendet igen. Jag försöker peka på att vi har suttit i alla borgerliga regeringar sedan 50 år tillbaka, och att vi nu har fattat ett nytt beslut som är tydligt. Vi kommer att bilda en borgerlig regering med M och KD och hitta ett sätt att se till att SD kan släppa fram den.
Inför valet kommer L fokusera på de frågor som högerpartierna enats om, till exempel energi. Därutöver ska L fokusera på att lyfta fram vikten av sociala insatser, till exempel i rättspolitiken, och att få ordning på friskolesystemet.
Risk för desperata utspel
När nu bara drygt 100 dagar återstår till valet kampanjar krispartierna intensivt ute på gator och torg, på affischer och i traditionella- och sociala medier.
MP:s språkrör vill gärna komma hem till sina väljare och deltar därför i så kallade homepartys, ett arbetssätt som blev känt genom Gudrun Schymans tidigare kampanjande för Feministiskt initiativ, FI.
– Vi kommer knacka dörr, arrangera homepartys och vara där människor är för att prata politik. Vi har alltid gjort det och tyckt att det har varit givande och kul. Nu har det visat sig vara mycket effektivt för många av våra gröna kollegor ute i världen och därför skalar vi nu upp dessa metoder, säger Stenevi.
Och i L:s fall använder man sig bland annat av humoristiska kampanjer som går ut på att L förstått tidigare än andra, till exempel vikten av ett svenskt Nato-medlemskap.
– De här valaffischerna med slips, gamla näbbstövlar och så, är ett uttryck för att förstärka våra budskap tillsammans med att jag bjuder på mig själv. Men ytterst är sanningen att de också är framtagna för att jag ju inte är riktigt känd hos svenska folket ännu, säger Johan Pehrson.
Enligt Jonas Hinnfors kan partier som länge legat dåligt till i opinionen pressas allt hårdare ju närmare valet kommer – med risk för kritik.
– Det kan komma desperata utspel som slår helt snett.
MP och L samlar sina partier inför det kommande valet
• Miljöpartiets valupptakt hålls i Karlstad och där ska MP presentera sin kommande valkampanj och nya politiska förslag samt hålla seminarier om bland annat klimat och miljö, sociala frågor och asylpolitik. Även vilken sjukvårdspolitik som MP ska gå till val på finns med, och då frågas bland annat Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsgruppledare, Madeleine Jonsson (MP), ut.
• Liberalerna samlas i sin tur för valkickoff i Norrköping och ska behandla allt ifrån Nato till hur man vinner förstagångsväljare, men också frågor som arbetsmarknaden och skolan står på agendan. En av dem som frågas ut i inslaget ”heta stolen” är Göteborgs skolkommunalråd Axel Darvik (L).
Förtroende
Sakägarskap betyder att väljarna anser att partiet är bättre än alla andra partier på en fråga. Miljöpartiet har traditionellt ägt miljö/klimat, medan Liberalerna ägt skolan.
I april hade MP fortfarande sakägarskap i miljö/klimat.
Liberalerna hade inte störst förtroende i någon fråga, utan den gamla paradfrågan, skolan, ägde S.
Alla tre partiledare, miljöpartiets språkrör och Liberalernas partiledare, hade lågt förtroende bland väljarna i maj. Pehrson låg strax över språkrören.
Källa: Novus
LÄS MER:Pehrson vill satsa på ordningsvakter - ägare i säkerhetsbolag
LÄS MER:Liberalerna ökar i ny mätning
LÄS MER:Pehrsoneffekten kan vinna valet åt Kristersson
LÄS MER:Miljöpartiets nya räddning – locka vänsterpartister
Missa inte det senaste om valet 2022
Nu kan du få alla politiknyheter, reportage och analyser som en notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Val 2022. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
