Cirka 1 500 högstadieelever i fyra västsvenska kommuner har följts under tre år i en studie vid Göteborgs universitet.
Syftet var att undersöka kopplingen mellan alkohol, narkotikabruk och kriminalitet. Det är tre faktorer som ofta anses ingå i samma riskbeteende.
Men studien gav ett annat resultat: Snatterier och andra småbrott är den klart tydligaste varningsklockan om att en ung person är på glid åt fel håll.
– Tidig kriminalitet kommer först och kan föra med sig andra beteenden. Men inte vice versa, i mitt material, säger Russell Turner, som skrivit en avhandling i socialt arbete om sin studie.
– I tidigare teorier, som kanske ligger till grund för dagens praktik och policy, har man varit mera oklar om vad som leder till vad, säger Turner.
Tidiga insatser
Han slutsats är att tidiga, riktade insatser mot barn som begår brott skulle kunna ge bättre resultat än mera allmänna åtgärder som riktar sig till alla, eller många, ungdomar.
I studien hade cirka två procent av ungdomarna alla de tre riskbeteenden man riktat in sig på.
– Man kan tänka sig att det hänt en hel del saker tidigare i deras liv, som man borde kunnat jobba med, säger Russell Turner.
– Kanske kunde elevhälsoteam på skolan ha kunnat plocka upp dem, tillägger han.
Däremot visar studien inget tydligt samband mellan berusningsdrickande i sjunde klass och senare kriminalitet. Ungdomarna som använde narkotika var så få att det inte går att dra någon slutsats, utom att man inte såg någon påtaglig utveckling för deras del.
Kriminellt beteende i sig självt sticker ut som den stora riskmarkören.
Stor variation
Men studien visade också att ingen prognos är säker.
– Vi har sett en större variation i hur dessa beteenden utvecklas bland ungdomar, framhåller Russell Turner och jämför med vad annan forskning pekat på.
– För vissa går kriminaliteten över, tillägger han.
I bakgrunden, för dem som löper störst risk att hamna fel, finns ofta en mindre bra familjesituation. Familjen är viktigare än den egna personligheten eller vad vännerna gör, enligt Russell Turner.
Micke Larsson/TT
Fakta: Siffror ur studien
I studien följdes ett urval bestående av 1 500 högstadieelever i fyra västsvenska kommuner under tre år.
Vid 13 års ålder hade 14 procent av eleverna i urvalet begått något brott. Vid 15 år var det 20 procent.
Vid 15 års ålder hade 20 procent druckit sig berusade minst en gång det senaste året.
En procent av eleverna hade vid 13 års ålder använt narkotika minst en gång det senaste året. Vid 15 års ålder var andelen 3,5 procent (huvudsakligen cannabis).
Källa: Göteborgs universitet